Tidig morgon idag igen men då din mamma satte sig upp sa jag att nu längtar jag tills imorgon bitti då vi ska ha sovmorgon. Vi körde till jobbet och idag var det plusgrader och halt, i alla fall då man gick. Din mamma parkerade och gick till jobbet, då jag satt på datorn och börjat jobba kom jag på att jag skulle köra ända upp till jobbet idag för jag ska ut och köra på förmiddagen. Så en timme senare gick jag ner och hämtade bilen och parkerade utanför jobbet. Din mamma fikade goda fredagsfikan och sen körde jag upp till områdeschefen och hade en träff men honom och en annan ny tjej. Vet inte riktigt vad det gick ut på men… åkte sen vidare till sjukhuset.

Skulle idag ta nytt hormon prov och idag var det lika lång kö där. Det var 5 före mig och jag fick vänta över en timme innan jag kom in. Så din mamma fick tänka hela tiden på att inte bryta samman. Stressen höll på att rinna över flera gånger och tårna hade din mamma bestämt för att lämna hemma och det gjorde jag. Men det kändes inte bra att det inte hände något. Tanten sidan om mig blev less och klagade och hon satt inte heller kvar då jag kom ut. När jag kom in förstod jag varför det tog så lång tid. Din mamma är inte svårstucken men han lyckades inte få blod från din mamma så lätt. Han hittade ingen ven och tog till med en butterfly och din mamma tänkte att den lilla nålen kan ju inte så ner till din mammas djupa kärl. Det gjorde den inte heller! Han fick sen ta en ny butterfly och sticka din mamma på underarmen och det gjorde ont. Men han fick i alla fall blod så din mamma gick snabbt därifrån och letade mat. Din mamma var hungrig och hade inte mycket tid för lunch men två varma korvar fick bli bra. Körde sen tillbaka till jobbet och jobbade vidare.

Fick mycket gjort idag och eftersom att din mamma inte ska jobba förrän på onsdag så var det bra att få mycket gjort. På vägen hem körde din mamma in och handlade och sen vidare hem. Din pappa låg och vilade sig då din mamma kom hem, trodde att maten skulle vara klar… han hade satt upp en ytterlampa. Det blev mycket bra och kändes mer välkommet med en ytterlampa.

Idag satt din mamma och pratade om dig. Hur skulle vårt liv se ut om du funnit med oss? Vi skulle ju inte kunna bo i husvagn när du skulle till att börja krypa och gå. Skulle du och din mamma vara mest i Ljusdal och din pappa jobba delvis hemifrån där och sen skulle han få vara här och bygga. Troligen hade vi ju lejt till mer av bygget så vi kanske redan hade bott i huset.

Vi pratade också om din mamma har någon ägglossning eller inte. Är det så att du kom till av bara farten eller? Var slumpen så precis att du kom till eller är det något som har hänt längs vägen. Kan allt ha stämt så direkt då du kom till Gabriel? Din mamma har börjat få sådan tankar nu för tiden, din pappa tänker inte så utan mer det som har hänt har hänt, det som händer händer. Han tror inte heller att det var bara en slump att du kom till. Men varför kommer det inte mera?

Vi pratade även om ödet. Är det förutbestämt hur länge man ska leva? Vissa dör utan egentligen någon orsak och vissa överlever döden hur många gånger som helst. Vem får i så fall ett bra öde och varför? Dessa frågor vi har pratat om idag finns det ju inga svar på och är ganska stora. Men det är bra att få prata om det och det visar ju sig att vi funderar ibland på samma saker var för sig, så vi är inte ensamma om våra tankar.

Tårarna kom och vi satt där och grät tillsammans. Det var även så på julafton. Det har jag glömt att skriva men så var det. Det är ju känslosamt att fira jul och speciellt då du inte var med Gabriel. Det känns fint ändå att vi kan ligga eller sitta där tillsammans och gråta och prata om dig.

Vi åt middag och sen körde vi och tömde bilen och duschade. Din mamma tryckte i sig i sina nya jeans. De är lite små men blir bra då de är använda en gång. Väl hemma fikade vi och kollade på tv. Din pappa gick sen och lekte med datorn i sängen och din mamma satt och kollade vidare på tv.