Idag skulle din mamma och pappa åka till Lycksele, din födelsestad. Tänk att du blev lapplänning och din mamma skåning. Vi har varit på väg till Lycksele flera gånger men nu äntligen blev det av. Det känns bra att åka dit nu när vi har tid och inte behöver känna oss stressade. Vi borde gått upp tidigare men det blev inte så…

Vi åkte i alla fall iväg och då vi körde pratade vi om hur det var då vi åkte till Lycksele förra gången. Vi körde ju och mötte ambulansen, nu kände vi igen oss där vi såg blåljusen och sen stannade. Din mamma fick hoppa in i ambulansen och din pappa fick köra bil bakom. Börje som ambulansmannen hette var så lugn. Så här i efterskott tror din mamma att det var ett stort avgörande att det ändå blev en sån bra upplevelse. Han var så lugn och berättade precis för din mamma hur det skulle gå till då vi kom till Vilhelmina. Detta gjorde att din mamma kändes sig trygg fast att jag visste att det redan var för sent.

Vi var inne och tankade i Vilhelmina men vi körde inte och kollade vart vi var där utan vi körde vidare. Vi skulle äta lunch i Lycksele så vi hade lite bråttom. Nu stod det att det inte var längre än 12 mil dit men det visade sig att det inte var någon motorväg direkt… det tog jättelång tid. Då pratade vi vidare om hur det var då din mamma åkte helikopter och din pappa körde bil bakom. Din mammas tårar rann hela tiden och det var mycket känslosamt att åka till Lycksele.

Din mamma frågade din pappa om han aldrig känner ilska över att du inte fick överleva Gabriel. Din mamma kan ibland känna sådan orättvisa att jag skulle vilja slå hårt i något. Varför skulle inte vi få behålla vårt älskade barn? Tänk om… varför var det ingen som kollade upp din mamma mer, hade det blivit bättre? Din mamma tror att anledningen till att doktorn sa att vi inte kunde göra något var för att vi inte skulle ge oss själva skulden för vad som hände. Men din mamma tror att vi kunde ha påverkat det innan om vi krävt mer undersökningar. Nu har ju inte din mamma varit den oroliga typen och därför inte krävt så mycket, din mamma var ju inte sjuk bara gravid.

Din pappa har också tänkt som din mamma men han tycker att det inte hjälper att se bakåt och det är sant men ibland måste man få göra det. Det var i alla fall jobbigt att åka dit, din mamma kände sig så otroligt ledsen och det kändes inte som om dagen skulle bli bra.

Då vi kom till Lycksele åkte vi till kåtan och åt där, det är ett hotell och en restaurang som är placerad i en jättestor kåta. Det var riktigt mysigt där inne och vi åt bruna bönor till lunch. Det kändes bra att sitta där en stund innan vi åkte vidare, din mamma var fortfarande rödgråten då vi kom dit. Men det kändes mycket bättre då vi väl kom fram.

Vi åkte först till Dollar Store och sen åkte vi in till stan, stan och stan, men ett city i alla fall. Vi gick i alla affärer, din mamma ville handla roliga gummistövlar och några kläder men hittade inget. Istället köpte vi skidor till din mamma och skor till din pappa. Vi hittade ett café och fikade där, det var billigt och gott och ett ganska mysigt ställe. Innan vi åkte hem handlade vi mat och lite öl på systemet.

Vi valde att inte åka till sjukhuset. Din mamma skulle vilja hälsat på doktorn men han jobbar ju inte längre, han skulle ju gå i pension efter det att du födds Gabriel. Din mamma skulle också vilja träffa prästen men då skulle vi ju ha beställt tid för hon kanske inte jobbar denna påsken också. Din pappa sa att han tyckte att det var onödigt att åka dit för vi har ju inga roliga minnen där och vet hur jobbigt det varit att vara där.

Vi körde istället hem igen och denna gång åkte vi via Åsele. Där har din farfars föräldrar bott och din pappa har mycket minnen från sin farfar där. De firade ju jul där vartannat år. Din mamma körde och vi körde runt lite i Åsele och så åt vi middag där. Vi hittade ett värdshus och beställde jättegod mat där. Innan vi körde vidare letade vi upp Ica och handlade lite till. Din mamma ville ha ett minne med från denna resa, så det blev en liten tupp från Åsele.

Vi kom hem ganska sent och gick direkt upp till oss. Din mamma var inte sugen på att vara så social idag. Vi satt och mös en stund innan vi gick och la oss. Det är jobbigt att vara ledsen och det känns i hela kroppen att din mamma varit ledsen idag.

Din mamma och pappa har jobbat mycket på huset, våra vanliga jobb och dessutom varit ledsna för det var ett år sedan du föddes. Det har nog tagit mycket mer på din mamma och pappa än vad vi kan föreställa oss. Vi är helt slut, går och lägger oss tidigt och sover länge och ändå är vi slut. Det är inte för vi sover för länge utan för att vi är helt slut. Den sista tiden har vi varit så irriterade och lättretliga och det är för vi är helst slut. Det tar så otroligt mycket på oss när vi är ledsna.

Din mamma visar det mycket tydligare och oftare än vad din pappa gör men han är naturligtvis lika ledsen som din mamma.

Men det är skönt att få lite påsklov och bara vila, men vi skulle behöva flera veckor för att vila upp oss men då skulle vi väl börja längta efter att börja bygga igen.