Vi sov gott i natt er syster och jag. Signe vaknade några gånger men det var inget allvarligt. Vi gick upp vid åtta tiden och gick ner och åt frukost. Signe var så trött att hon knappt orkade äta, hon åt inte upp all gröt utan somnade istället. Er mamma tog en dusch och packade ihop och Signe sov. Jag väckte henne till slut vid halv elva, då hade hon sovit i en och en halv timme. Vi gjorde oss i ordning och åkte in till Bollnäs. Vi hade fått låna Inga-Britts bil.

Vi gick direkt och satte oss i restaurangen. Vi hade en lunch date, men nu kom er mamma på att jag hade plånboken hemma. Ringde till Britt-Marie och undrade om hon skulle komma. Hon skulle behöva lösa ut mig… och hon skulle komma. Då kom er mamma på att jag hade riktiga pengar, våra julklappspengar som låg bland presentkorten. Så då Katarina kom kunde er mamma också köpa lunch. Vi satt och pratade lite om hur det är på jobbet nu. Det känns ibland som om er mamma jobbar kvar i Bollnäs. Jag känner alla som jobbar där och har ju jobbat där tillräckligt länge för att känna till det mesta. Det är kul att höra lite hur det blir förändringar också till det positiva. Katarina och jag har ju jobbat tillsammans förut. Britt-Marie kom men lunchade med en annan. Efter lunchen gick er mamma och syster ut i växthusen, vi skulle handla växter för lite av presentkorten.

Er syster somnade och er mamma gick och hittade en massa blommor. Det var billigt så då jag skulle betala blev det pengar över så jag ska handla mer sen efter fikat. Jag frågade om vårt träd som har börjat växa från stammen. Jag trodde det var dött men nu har det kommit nya grenar längs stammen. Grattis du har fått en äpplebuske sa han. Vi ska klippa bort det döda och sen får vi en buske. Det känns bra för det är er mammas favorit äpple träd.

Vi gick in och träffade Britta och Kristin. Britta har inte träffat er syster innan, hon har alltid haft annat för sig då vi varit i Bollnäs men nu äntligen. Vi snackade och hade mycket att prata om, de fick gulla med Signe och än så länge är det inga problem. Hon är van vid att vara hos alla möjliga men en dag blir hon väl mammig… hoppas inte. De skulle iväg till jobbet, jobbar extra idag det var kris. Då de åkte gick vi ut och hittade fler växter. Träffade också en gammal kollega vars dotter (23 år) dog i cancer i sommar. Ännu ett orättvisst barn som inte fick leva vidare. Er mamma har lärt sig mycket genom dig Gabriel bland annat att hantera sorg. Det var lätt för mig att prata med henne. Jag visste precis hur hon känner sig. Jag känner inte någon rädsla för att prata med dem som gått genom samma sak. Kände inte att jag ville undvika henne utan snarare att jag ville säga något till henne. Det kändes bra efteråt.

Vi hittade lite växter och ställde oss i kön. Träffade där en gammal kollega som gick i pension innan jag slutade. Det är ändå konstigt att man inte träffar fler folk man känner i en sådan liten stad. Vi handlade, lastade ut i bilen och körde till Kilafors. Vi tänkte gå och möta Inga-Britt men hon var redan hemma. Så vi tog en promenad med henne. Vi gick och efter en stund blev Signe less… hon gnällde och er mamma trodde hon var trött. Hon har varit trött hela dagen men det gick inte över. Hon ville inte sova… så till slut förstod jag att hon var hungrig. Då hade vi redan gått så långt att vi inte kunde vända. Vi tog upp henne lite och då var hon nöjd en stund men gillade inte att ligga i vagnen. Satte upp henne ibland och då blev det bra en stund. Vi gick förbi Ica så er mamma kunde handla mat till henne. För hennes barnmatsburkar var slut.

Då vi kom hem igen till Inga-Britt kom precis er pappa. Vi åt mat, er syster fick tillägg direkt då vi kom hem så hon blev nöjd. Vi åt sen och drack lite kaffe innan vi åkte till Bollnäs. Det är lättsamt att vara där, det är nästan som att vara hemma. Vi packade in allt vi handlat och körde till Bollnäs. Det blev en tidig kväll, er pappa somnade nästan innan vi packat in oss… även er syster och mamma somnade gott fast lite senare.