Idag fick vi gå upp tidigt för jag skulle vara hos stomisköterskan redan klockan 10. Undra just hur de fick för sig att ge mig en sådan tidig tid? Barnen ville inte heller gå upp så tidigt. Det var meningen att vi skulle gå till Moosegarden, vår älg park på eftermiddagen men det skulle regna hela dagen så vi ställde in det. Då jag åkte till sjukhuset åkte Thomas och barnen och köpte sand till sandlådan. De fick låna en vagn av grannen som man kunde ta lite mer sand på. Vår vagn rymmer inte så mycket. Sist jag handlade sand var det bra med övervikt. Vi hade fått köra flera varv nu räckte det med en tur. Det är lite konstigt att det kostar 300 kr för ett släpvagnslass sand oavsett hur stor släpvagn man har. Så nu gjorde vi även en vinst av det!!

Jag kom med andan i halsen till sjukhuset men sköterskan var sen så det gjorde inget och jag hann andas ut. Det känns som en liten frihet nu när jag kan köra själv. Det första hon sa då hon kom var: Är inte dina fina flickor med? Nej, nu kan jag göra saker själv. Hon frågade mig hur det gick och jag sa att det går bra men jag gillar den inte. Jag har accepterat att den sitter där men längtar efter att få bort den. Det går liksom på automatik att byta och tömma nu. Jag har gjort det enkelt för mig och klipper hål i påsarna när jag tar en ny omgång så det är klart innan. Lägger upp allt som jag ska ha på vasken i rätt ordning och sen är det bara att köra. De sa till mig att det var lämpligast att byta påse på morgonen innan magen satte igång men min mage är en morgon mage. Då är magen pigg men inte jag. Så det passar mig bättre att byta på kvällen. Jag klagade på att jag har ont i stomin. Nu vet jag att jag inte kan ha ont i stomin då den är känslolös men runt den. Jag undrar om de har skurit lite fel… Nu sa hon att jag kanske har fått ett litet bråck som gör att jag har ont. Det kändes genast som att det är det jag har. Jag har problem då påsen hänger. Jag håller ju ofta i påsen. Många undrar nog om jag är gravid. Tjock om magen och så håller jag hela tiden på magen!! Nu glömde jag fråga massa saker som vanligt… försvinner det då jag får bort stomin?

Det är bättre nu när jag har gördeln men då påsen är full gör det ont. Det kanske det gör oavsett? Hon bytte påse och kollade stomin. Hon kallar den för rosen, eller den kallas nog så i vården. Lite gulligt! Hon tyckte allt såg så fint ut. Sen jag fick tätningsringen har jag inte heller problem med frätskador. Hon sa att påsens hål var perfekt och det har jag själv fixat så det kändes kul!! Det är meningen att jag ska ta bort stomin med ljummet vatten och kompress men det fungerar inte så bra för mig. Hon sa att jag kan fortsätta med den servett jag använder nu. Jag ska ju bara ha stomin under kortare tid. De vet inte vad kemikalierna gör med kroppen. Jag fick också en spray som jag kan ha på toaletten, som tar bort lite lukt. Det är extra bra då man är på besök hos andra men även nu när Irma och Elvira håller på att bli torra och vill kissa på toa. Det luktar fränare än vanligt bajs.

Vi pratade om att dricka och äta salt. Det är ju mina två sämsta grejer. Så jag ska äta vätskeersättningstabletter någon dag i veckan. Jag ska naturligtvis dricka och salta på. Jag dricker ovanligt mycket nu och ibland kan jag dricka tre glas till middagen, det har aldrig hänt förut och det är på eget bevåg. Saltet glömmer jag helt enkelt men jag saltar mer på maten. Tror inte familjen tar skada under dessa månader. Jag ska även få stoppar piller. Ibland är bajset som vatten och då jobbar magen för fort och då kan påsen bli full fort. Då kan jag ta dessa piller innan maten. Även om det är fullt på morgonen kan jag ta piller på kvällen innan. Min påse är ofta full på morgonen och ofta vaknar jag av att den spänner så det är kanske bra för mig att ta sådana piller på kvällen. Hon skulle även be doktorn skriva ut mer värktabletter till mig. De är bra då jag får lite bakslag. Så jag var nöjd med besöket.

Körde hem och vilade. Först tog jag en värktablett och sen la jag mig ensam i huset. Det var skönt och det är inte ofta som jag får ligga helt själv och vila. Familjen kom hem och jag fick hjälpa till med backningen av släpet till sandlådan. Därefter gick jag och vilade igen och barnen var med Thomas där ute. Det var så otroligt skönt och det skulle jag vilja få göra varje dag en stund.

Vi åt lunch och sen åkte vi till familjen Fridhs. De skulle varit med oss på älg parken men nu åkte vi och fikade hos dem istället. Nu visade det sig att det inte kom något regn. SMHI lovar men det kommer inte mycket. Det hade regnat på natten men under dagen kom det inget alls. Barnen fick i alla fall leka och vi fick prata med andra vuxna. Så det var en trevlig eftermiddag. Vi åkte sen och handlade och åt middag. Jag var sugen på att äta på stråket men måste tänka på magen och nu kommer det ju finfrämmande imorgon och då vill jag vara pigg.

Vi försökte komma i säng tidigare ikväll. Barnen ska till dagis imorgon och vi behöver gå upp tidigare. Elvira äter sällan vällingen så jag frågade henne om hon ville ha välling. Det ville hon inte och då ville inte Irma heller. Då de väl låg i sängen så ropade Irma hela tiden. Hon tappade nappar och ville allt möjligt så till slut fick de välling och somnade. Även deras föräldrar somnade ganska tidigt…

Vi sov gott alla i husvagnen men vaknade ändå ovanligt tidigt. Vi var iväg redan vid tio tiden och det är ett rekord. I vanliga fall äter vi frukost vid halv elva. Det går bra att bo i husvagn med stomi har jag upptäckt. Jag tömmer ju på de offentliga toaletterna för det skulle lukta för mycket inne i husvagnen, annars tömmer jag i skogen. Däremot får jag byta påse i husvagnen. Jag kan ju inte stå vid vasken på en offentlig toalett och tvätta stomin!

Vi åkte till skärvången via småvägar och det var en klass 1 varning i Jämtland för åska och det märkte vi. Det åskade och dånade rejält då vi satt där i tältet och fikade. Det blev eftermiddagskaffe till lunch. Det fanns ju bara ost att äta och det var bara jag intresserad av så istället åt vi ostkaka eller äpplekaka. Jag var ju nyfiken på att se hur det såg ut och nu ska jag ta med mig Damklubben dit och äta ost. Vi fortsatte norrut för nu hade jag fått för mig att vi skulle åka till Valsjöbyn och in i Norge. Vi tänkte ju fortfarande äta lunch men det var lättare sagt än gjort. Vi hittade ingenstans så det slutade med en affär i Valsjöbyn där vi handlade korv, potatissallad, bröd och dricka. Vi satt sen på en rastplats i byn och åt. Det var synd att vi åt där för några km längre fram kom norska gränsen och där var en ännu trevligare rastplats men den har märkt ut i kartboken nu. Vi körde in till Sörli som låg någon mil i Norge. Där köpte vi glass, en kniv och ett choklad.

Att åka till Norge var bara min idé, Signe undrade hela tiden varför man skulle bara åka bil och titta när man kunde varit hemma på campingen och badat och lekt. Det undrade jag också då jag låg på filten i Norge för då hade jag ont. Då kändes det som jag bara skulle vilja lägga mig i sängen och inte åka en meter till. Då hade vi 15 mil tillbaka också. Det var jobbigt. Jag led hela vägen hem. Thomas blev trött så jag körde en bit. Nu när jag inte äter medicin så går det ju bra att jag kör. Det stör inte stomin men skulle jag krocka flyger nog bajset lite här och där. Vi tänkte äta middag längs vägen men det var lika svårt att hitta som lunchställe. Pizzerian i Föllinge hade semesterstängt så det blev pizzerian i Lit istället. Tog maten med oss och åt i husvagnen.

Sen var jag tvungen att vila. Thomas fick gå till badet med barnen och han badade halva sig och det förvånade mig. Jag tog en värktablett och la mig och vilade. Det är inte min starka sida. Jag kom ju på att jag ville ta kort på barnen och gick iväg. Jag gick dock tillbaka igen och vilade lite till. Den kvällen la vi oss nästan samtidigt som barnen för vi var lika trötta. Nu lägger sig barnen sent… men vi brukar ju vara vakna en-två timmar längre än dem. Jag var helt slut och var öm i magen. Det är ju inte heller några problem för oss att sova.

Dagen efter vaknade vi ovanligt tidigt men Signe sa, jag är trött och jag vill sova mer. Det ville jag med… vi packade ihop och åkte hem. Jag hade tänkt åka på kafé och äta lunch men då Thomas skulle ta bort markisen på husvagnen var det vatten på taket. Det föll rakt ner på honom och han blev blöt, han hittade inte sen sina extra kläder. Så vi åkte hem…

Vi hade ju bestämt att vi skulle städa då vi kom hem men då vi ätit lunch så vilade jag. Jag hade ont idag med och tog även idag värktablett och la mig. Thomas fixade under gungorna. Det var ju varmt även idag och inne jobb var inte så lockande. Efter maten så tog vi tag med städningen och badningen av barnen. Då var klockan över åtta. Jag badade barnen och Thomas städade. Efter badet klippte jag tjejerna. Irma klippte ju sig själv häromdagen och det blev ganska bra. Nu har hon pannlugg som de andra.

Det har hänt lite med Signe. Hon som varit så blyg och osäker i många situationer visade nu helt nya sidor. Då vi var på campingen och gick på toaletten så gick hon hem själv innan jag var klar. Även på Skärvången så gick hon själv från toaletten, genom affären och ut och sen in i tältet själv. Det kändes bra.

Jag pratade även med kuratorn. Det känns bra. Fast jag inte säger så mycket så känns det bra att ha någon att prata med som inte jag känner och som känner till konsekvenserna av min sjukdom. Jag ser ju faktiskt frisk ut nu. Folk kan lätt tro att jag är frisk. Jag känner också att familjen tror det oftare och oftare. Det är dock inte så utan jag är inte alls så pigg som jag ser ut till att vara. Det känns lite jobbigt ibland, även för mig själv. Jag tror ibland att jag är piggare än vad jag är. Som går då vi åkte på Norge tur. Jag vill så gärna och det får jag lida för nu. Det är inget hårt bakslag men ett litet och det räcker. Jag blir besviken för alla bakslag.