Igår var jag varit hos doktorn. Jag var orolig för vad som skulle sägas och hända. Jag var helt säker på att jag skulle få ett operationsdatum. Det fick jag inte! Däremot så sa han att allt så bra ut och jag skulle kunna bli opererad när jag vill. Allt är läkt och ser bra ut. Däremot så blir operationen bättre ju längre tid man väntar. Så han föreslog att jag skulle vänta minst 6 månader och fick vänta ännu längre om jag skulle vilja.

Jag har ju varit orolig för operationen. Eftersom jag mådde så dåligt förra gången är jag orolig för det ska bli likadant nästa gång. Nu säger doktorn att så kommer det inte alls att bli, detta är inte alls en lika stor operation. Jag litar på doktorn förutom i denna fråga. Jag blir alltid sjuk av att opereras. Jag kanske inte kommer att spy i en månad men säkert i en vecka eller två.

Jag var så säker på att jag skulle få ett operationsdatum denna gång. Jag kände att jag inte skulle orka jobba innan operationen. Nu hamnade jag i en helt annan situation. Det verkade på doktorn som jag skulle kunna börja jobba när som helst. Men det sa jag att jag inte kan, att jag inte är pigg i skallen för att jobba ännu. Då fick jag bestämma hur länge jag behövde på mig och sen ville han att jag och arbetsgivaren kom överens om hur jag skulle börja jobba och när. Nu ska jag träffa chefen imorgon så det passar ju bra.

Detta är ett beslut som nu känns bra. Jag trodde inte att det skulle kännas så då jag gick in till doktorn men nu har jag landat i det. Nu har jag en plan och det känns bra.

Jag träffade först stomisköterskan, hon kom strax innan doktorn. Hon bytte påse och kollade hur det såg ut. Hon var mycket nöjd med min stomi och allt ser bra ut. Jag frågade doktorn om min smärta. Då sa han att jag kan komma ha ont länge då jag sitter eller ligger för mycket. Det tar tid att läkas. Jag ar ju inget problem med stomin egentligen men skulle gärna varit utan. Det har ju blivit så mycket bättre med mina gravidbyxor. Jag har ju fina polarn och pyret byxor som dessutom är snygga.

Jag frågade om när jag blir frisk eller om jag redan är frisk. Nja, sa han lite svävande. De första tre åren har ökad risk för återkomst av cancer. Därför kommer jag att under tre eller fem år undersökas noggrannare och sen kommer det tydligen blir en enklare undersökning. Ändå sa han att jag hade bra förutsättningar för att blir frisk då jag inte hade någon spridning alls. Men han kunde inte garantera något alls. Han sa att det var farligt att leva. Precis så sa doktorn då vi förlorat Gabriel. Livet är farligt redan från början.

Jag undrade också över den lilla extra tarmen jag har efter operationen. Jag trodde de skulle operera som ett rör men det är en extra liten tarm på sidan. Detta var för att ”väntrummet” skulle bli lite större. De hade upptäckt att det fungerade mycket bättre efter operationen om man gjorde så här. Agrafferna som de sytt ihop mig med är av titan och de kommer att sitta kvar. Jag kan åka flygplan och göra magnet röntgen utan problem av dem. Nu undrar jag förstås i efterhand om de kan vandra runt i kroppen? Eller om de kommer att sitta på plats under resten av livet.

Jag tycker att magen har blivit hårdare. Förut kunde jag dra in den och bli lite smalare men det kan jag inte nu. Jag frågade om det också och då sa han att jag hade ju redan lite ludd där innan, och det är bra sa han. Det förstår jag att han tycker. Då jag låg på sjukhuset gick jag ner ett kg om dagen och då är det bra med lite extra att ta av. Jag får väl se hur det blir den dagen de tar bort stomin. Han sa också att jag var långt ifrån färdig läkt. Det kommer att ta år innan kroppen är helt återställd.

Besöket var ganska kort och det blev inte alls som jag tänkt mig men det blev bra. Denna doktor träffade jag många gånger då jag låg på sjukhuset. Jag känner mig trygg med honom, han verkar kunnig. Jag ska på återbesök till både läkare och stomisköterska i slutet av november och då ska vi ta beslut på om jag vill göra en operation i januari. Han sa till mig att jag kommer att få problem i början med att sköta magen. Jag kommer att behöva gå på toa ofta. Det passar ju inte så bra om det blir en bra skotersäsong!! Thomas sa till doktorn att vi fick ha potta med oss… men vill jag vänta? Det hade ju samtidigt varit skönt att ha det gjort innan sommaren.

Efter besöket som gick ganska fort åkte jag och Thomas till Granngården och handlade inför fåglarnas vinter. Vi ska ha en snygg fågelpinne där vi kan hänga olika former av fågelmatningshållare. Det kommer att bli bra. Vi åkte sen och åt lunch på den nya arenan. Vi hade inte varit där tidigare. Hoppas få komma dit och kolla på Nils när han ska spela hockey där. Jag åkte sen vidare och handlade först mat och sen var jag en sväng på stan innan jag åkte hem. Hann inte göra så mycket nytta idag då jag sov länge och var iväg hela dagen. Dammsög dock vid tv och upptäckte att vi har det jäkligt skitigt hemma. Vi har ingen rutin för städning, det blir så jobbigt att plocka upp allt hela tiden. Nu är jag sugen på att flytta ner Signe i lekrummet, som hon gärna vill och att Irma och Elvira får var sitt rum uppe. Då vi var på IKEA såg de, de stora sängarna och Irma sa, sån vill jag ha. Så Thomas ska till Sundsvall imorgon och ska handla en säng. Så kanske redan i helgen får de flyttar runt. De kanske sover bättre också då. Förhoppningsvis stannar en del av barnens leksaker på ovanvåningen och inte i vardagsrummet. Signe ska få tapet och ommålat men det får vi vänta med.

Jag håller på att rensa upp bland kläder. Började med det innan jag blev sjuk men då stängde jag bara kartongerna och satte ut dem i garaget. Nu har jag rensat ut små kläder och sommarkläder. Fyllt fyra kartonger som ska ut i garaget. Har sen tre kvar som jag säljas. Jag har inte hunnit med vinterkläderna ännu med ska jag hinna en annan dag.