Igår hade vi Ö-barna dagen på dagis, ett slags öppet hus. Vi hade tur med vädret, de hade lovat regn från början men det var soligt och fint. Så soligt så att jag brände mig i pannan. Det var fullt med aktiviteter och vi hade hand om KRAV bordet där vi bjöd på bananer. Vi hade även hand om gå-bingo. Jag som behöver promenera mycket tog mig en tur och vann en drake till barnen. Thomas tog mycket hand om barnen, och bordet vi ansvarade för. Jag ha sådan tur att jag har en sådan snäll man som sköter det mesta när jag inte orkar. Barnen fick rida häst, kela med kaniner och träffa Birger. Signe och Elvira fick rida häst flera varv. Irma provade en gång men det räckte. De åkte även på en vagn efter en fyrhjuling och det gillade Irma bättre.

Det var även fint väder då vi kom hem så vi var ute. Det blev inte mycket gjort hemma för jag var så trött då vi kom hem. Jag längtar tills min energi är tillbaka igen. Thomas vaxade klart husvagnen så den är fin då vi åker. Tur det är någon som jobbar hårt i familjen.

Idag tog jag en rejäl sovmorgon. Jag var så trött, har dessutom varit upp på toa två gånger i natt och det tar på krafterna då jag missar sömn. Jag väntar på att magen ska komma igång rejält igen. Hoppas det bara händer då jag är hemma.

Jag hade en tid hos kuratorn på sjukhuset. Hann inte göra något hemma innan heller då jag sov så länge. Jag åkte iväg lite tidigare och hälsade på en granne som hamnat på sjukhus. Hon blev glad över att jag tittade in och hon såg så pigg ut vilket kändes skönt. Jag hittade upp till den nya kuratorn. Det kändes bra att prata med henne idag. Jag tycker det går lite framåt men med myrsteg. Idag igen kände jag att jag inte kan göra två saker samtidigt. Jag trodde det hade blivit bättre men tydligen inte. Arga mamma var på besök igår och jag fick så dåligt samvete. Jag satt på toa då Irma tjoade där uppe fast hon borde ha sovit. Jag blev så arg för hon var hungrig och ville ha en banan. Jag kan liksom inte kontrollera det. Jag brukar försöka backa och inte bli så arg, eller låta Thomas ta det istället men nu sov han med Elvira. Jag blev så arg och tog trappen i två steg. Irma blev också ledsen och efter en stund gick jag upp till henne och bad om ursäkt. Jag kramade henne och berättade hur mycket jag älskar henne men hon blev inte riktigt nöjd. Det var hon däremot med bananen och somnade gott efter det.

Vi pratade om hur jag skulle kunna mota henne i grind. Det är inte så lätt men ett sätt är att gå ut och gå. Det gör jag ibland men kommer inte alltid på det. I lördags gick jag och la mig i badet då hon kom. Då var barnen glada, tjoade och hoppade och det räckte för att hon skulle komma fram. Alla höga ljud gjorde att hon lockades fram. Det är ju inte barnens fel.

Jag sa att jag ofta tänker på vad andra ska tycka och tänka. Du är för snäll sa kuratorn då. Det sa även naprapaten. Jag är kanske inte så snäll men jag vill inte göra andra ledsna och besvikna. Det känns otroligt skönt att få vara sjukskriven nu så jag kan få komma i form i lugn och ro. Samtidigt tänkte jag ju på vad andra tänker. Det är många som säger, du ser mycket piggare ut än vad jag trodde. Du ser ut som vanligt nu igen och det måste ju vara skönt. Ja, på utsidan är det kanske så. Samtidigt är det många som säger, du ska väl inte börja jobba redan!! Tänk vad du varit med om, det är inte bara att bli opererade så där. Jag har inte hört någon som säger att du borde ha jobbat istället för att vara hemma. 

Jag undrar lite nu vad folk ska säga då vi åker iväg på semester. Men denna semester gör mig gott. Jag har toan med mig och vi kan stanna var som helst om jag behöver. Jag kommer att få träffa min familj, mina syskon har jag inte träffat sen innan förra operationen. Detta kommer att ge mig energi. Kuratorn sa att sånt är viktigt, att jag gör saker som ger min energi. Det kan kanske kosta en dag eller två då jag inte gör något alls för jag är så trött men det är det värt. Så är det, jag varje gång blir återhämtningen kortare. Nu tar vi ganska lång tid på oss att ta oss ner. Så vi kan ta oss i min takt.

Vi pratade även om vad vi varit med om tidigare. Hur jag har reagerat då. Även hur barnen har reagerat på min sjukdom. Signe sa häromdagen något om att jag kunde ha dött. Hade ingen möjlighet att prata med henne om det då men ska göra det nu en dag på semestern. Om hon är rädd för att jag ska dö?

Elvira pratar mycket om sin vän Gabriel. Ända sen vi firade hans födelsedag har hon pratat mycket om honom. Idag undrade hon igen då hon ska få träffa honom. Det är inte lätt att berätta om döda människor. Hur undrade också vart han bodde. Jag sa att jag trodde han bodde i himmeln. Det var hon skeptiskt till. Hon tyckte hellre att han skulle bo på Stadsdel norr där de bygger nya radhus. Vi får väl se!!

Jag har ju tur som har Thomas. Han pustar ibland men han gör allt. Han ställer upp 100 % och tar barnen och fixar annat för att jag ska må bra. Han tror att får jag göra roliga saker så piggar jag på mig fortare.

Det kändes bra att få träffa henne och får prata med henne. Vi bokade en ny tid efter semestern. Hon kommer sen att vara tillgänglig rätt så mycket under sommaren. Vi får väl se om jag behöver det. Jag kommer först och främst att bli orolig över undersökningen. Jag har än så länge inte fått någon kallelse men den kommer väl…

Efter träffen hos kuratorn gick jag och klippte mig. Jag hade ju inte klippt mig på ett år innan jag blev opererad första gången och lovade mig en klippning efter operationen. Det blev aldrig av och i påskas klippte mamma mig lite. Nu fick jag ett ryck att jag ville klippa mig och bli fin då mamma fyller år och vi ska på kalas. Det hade så lämpligt kommit ett reklam papper i brevlådan om en nyöppnad salong så jag ringde och fick en tid. Det var en lyx timme för en småbarnsmamma. Först tvättade hon håret och då fick jag sitta i fåtölj där man fällde upp ett fotstöd och så var det en massagestol. Vilken lyx J Hon klippte sen håret och jag ville ha pannlugg och page. När hon klippt klart sa jag att du får nog klippa minst 2 cm till och det gjorde hon och jag blev nöjd. Åkte och gjorde lite ärenden innan jag åkte hem.

Jag hämtade barnen och då Signe såg mig sa hon mamma du ser konstig ut! Tycker du inte att jag är snygg sa jag, nej bara konstig. Tack för det!!

Det blev finväder och barnen var ute innan maten. Hade bestämt med grannen att barnen kunde leka, de skulle äta halv fem men vi hann inte det. Det var så varmt och soligt så vi åt middag ute. Så efter maten gick vi dit och då åt även de sent så de kom till oss efter de ätit klart. Barnen frågar ofta efter grannarna men jag tror nog att de egentligen ville hoppa på deras studsmatta men det ska vi göra på onsdag.  

Jag började packa in i husvagnen. Vill inte gör allt i sista minuten. Det är mycket att tänka på då man är borta i några veckor. Thomas gör ett bort som barnen kan sitta vid borta vid sängarna i husvagnen istället för bordet vid soffan där vi äter. Han har också grävt i landet. Vi har fått dit lite gödsel och fet jord som vi fräst ner. Måste så och sätta grönsaker innan vi åker.