Vi skulle ju inte ha kommit hem från på måndag var det tänkt så barnen var lediga. Det var skönt då vi kom hem så sent. Det blev sovmorgon och vi gjorde inte många knop denna måndag. Thomas var ju inte återställd och inte jag heller för den delen.

Det var meningen att vi skulle fika på stan men det var så trist väder så vi hoppade det. Jag körde in själv för att handla lite mjölk och grädde men annars gjorde vi ingenting.

Dagen efter var det dagis igen. Barnen åkte iväg på morgonen ovanligt pigga. De har inte gått upp så tidigt på tre veckor men de ha längtat till dagis. Jag åkte och handlade, vi tömde husvagnen, tvättmaskinen gick på högvarv och Thomas sökte även lite jobb. Det kändes att vi inte var i form utan allt gick långsamt idag.

Jag åkte och hämtade barnen. Irma hade haft ont i magen hela dagen och hade inte ätit mycket. De andra var så glada över att vara tillbaka på dagis igen. Elvira frågade om hon fick åka till dagis imorgon igen, naturligtvis sa jag. Då kräktes Irma i baksätet. Hon gillar verkligen inte att kräkas. Stannade vid sågplan och tog ut henne ur bilen. Hon kräktes lite till och sen insåg jag att det var bättre att köra hem och att hon fick vara sjuk hemma istället. Ringde till dagis och sa att Irma blivit sjuk och att de inte kom mer denna vecka. Elvira som hade varit så glad för att få vara på dagis. Nu kan de ju inte leka med grannarna heller…

Irma kräktes inte mer så det var väl inte så farligt för henne. Nu får vi se om Elvira blir sjuk eller inte…

Tisdagen var en skitdag… kväll och eftermiddag har jag tillbringat på toa. Eftersom Irma blivit magsjuk fick barnen vara hemma från dagis. Så det blev sovmorgon idag igen. I natt kom både Irma och Elvira till mig så jag gick och la mig med Signe istället. Så jag var inte helt färdig sövd då jag vaknade. Det är lämpligt att ha en extra säng man kan ligga i. Det är visserligen lite trångt men vi har en stödbräda så jag inte trillar ner.

Vi hade tänkt jobba och blir klara med lite saker då barnen var på dagis men så blev det ju inte. Thomas fällde ett träd men det gick inte så bra så han fick hjälp av Kjell och traktorn. Så han hann inte fälla fler. Det ska fällas ytterligare ett.

Jag städade lite inne, det finns hur mycket som helst att göra… men jag orkar inte ta tag i något.  

Det blev korv till lunch och sen åkte jag iväg till kuratorn.

Jag har varit så arg på Thomas sen vi kom hem då han hela tiden pratar om kost och träning. Jag orkar inte lyssna på honom. Det kan bero på att jag känner dåligt samvete för att jag inte äter tillräckligt nyttigt och rör mig för lite. Kuratorn sa flera gånger att det tar tid, det är inte så länge sen du blev opererad. Själv tycker jag det har gått oändlig tid sen jag opererades. Jag tänkte att blir jag bara sjukskriven maj ut så kommer det att vara i lite överkant. Så fel jag hade. Vissa dagar går det ju hur bra som helst men sen kommer de dagar då jag inte kan hålla mig eller sitter ofta på toa.

Jag blir så lugn då jag träffar kuratorn. Mycket av det vi pratar om eller som hon säger åt mig vet jag ju redan om. Ofta blir det en bekräftelse men det är skönt att veta att man är på rätt väg. Hon sa åt mig att det är bra om jag rör på mig men lägg ner all mat och träningsiver. Du måste bli frisk först. Se till att äta det du gillar och att då mår bra, det är det viktigaste.

Jag frågade henne om hon kunde hjälpa mig med sjukintyg men hon sa att jag fick ta det med koordinatorn men sa att det är viktigt att du är sjukskriven tills du blir bra och kan känna dig trygg. Så jag ringde till henne då jag kom hem men hon hade semester och jag får ringa imorgon till kirurgen.

Jag fick prata med en bra sköterska på kirurgen. Hon förstod mina problem och sa att hon skulle meddela doktorn. Min doktor skulle dock inte komma förrän på måndag men jag har ju väntat så här länge så kan jag vänta några dagar till.