Idag hade vi fixat barnvakt så både jag och Thomas kunde gå till kuratorn. Anna och Pernilla skulle komma vid tio-tiden så de hann säga hej innan vi åkte. Vi sov i tältet och Thomas kom ut med Irma innan åtta då han skulle åka iväg och besiktiga lastbilen. Han väckte henne och mina små damer i tältet sov också gott. Jag frös mesta delen av natten. Jag hade Thomas kylskåp till ryggsäck och fast jag hade mer kläder än barnen så frös jag och de var varma. De sov utan sovsäck. Jag vaknade av att jag frös på natten och då låg de utanför sina sovsäckar till hälften. Jag stoppade ner dem igen. Det visade sig att det kallast i Sverige i Jämtland i natt och det var bara några grader varmt, alltså kallt.

Vi hann äta frukost och plocka undan lite innan de kom. De fick lite instruktioner och sen åkte vi. Vi kom i god tid till kuratorn och jag vet inte om det gav oss något. Thomas kunde lika gärna varit hemma tror jag. Vi har inte pratat om det efteråt men jag tror kan skippa nästa gång om jag inte insisterar. Kuratorn sa till mig att du har för bråttom. De orden gör mig rädd. Jag har läst, sist i Kristian Gidlunds bok, om att de som har bråttom i livet dör tidigt. Alltså måste jag bromsa men jag vill så mycket så mycket mer än vad jag orkar. Jag sa igen att jag längtar efter mig själv och igen sa kuratorn att henne får du inte tillbaka. En ny dig kan du hitta men den gamla finns inte mer då du fått denna diagnos. Det har hon helt rätt i, man kan inte gå tillbaka men jag får hitta en annan väg. Däremot vill jag ha mer ork och min ilska måste försvinna.

Hon hade också pratat med uroterapeuten och fått en tid till mig idag efter jag varit hos kuratorn. Så jag gick dit men det kom ingen så jag får ringa henne i morgon. Det verkar inte vara så svårt att få en tid hos henne. Jag hoppas på det bästa.

Vi körde sen till Frösön och åt lunch på Svenssons kafé. Det är ovanligt att vi kan åka ut på tu man hand. Nu hade vi lite press på oss för jag skulle vara hos barnmorskan efter lunch. Det tog ju lite längre tid då vi väntade på uroterapeuten. De har Lchf mat där så därför går vi dit och det är god mat även för mig och framförallt mysigt. Ingen av oss var nog så pratglad idag, fast Thomas pratade en del om däck. Innan vi körde vidare gick jag in på den ekologiska affären och handlade vaniljsocker som vi glömde förra gången. Thomas släppte av mig hos barnmorskan och så åkte han och handlade lite. Jag skulle få en spiral insatt men det gick dåligt. Livmodern släppte inte in den… så jag få komma tillbaka igen om ca en månad. Jag har fått en tid och vi får se om jag har mens då annars får jag boka om.

Vi åkte hem till våra barn och gäster, packade om lite och tog färjan till Norderön. Vi tog sen båten till Verkön där vi skulle äta middag. Det skulle bli så fint och varmt väder men det var kalla vindar och ingen sol i sikte. Vi började med att gå upp utsiktstornet. Jag hade med jordgubbar som vi fikade på där medan vi tittade ut på utsikten. Det känns bra att jag var här med Mia och Linda innan då det var underbart väder så jag har de minnena kvar. Vi gick sen till slottsterrassen och beställde mat. Barnen fick hamburgare och Irma och Elvira åt upp allt och lite till… Signe är jobbig med maten nu, hon inte alltid något. Det är många olika saker hon inte vill äta längre. Det var inte skönt att sitta där men vi satt där och njöt ändå. Till slut tog vi båten och färjan hem. Våra vänner tog den andra färjan.

Signe ville sova i tält i natt med men jag ville sova inne. Idag låg alla våra barn i sängarna innan klockan nio och det är rekord. De sov innan halv tio! Imorgon ska vi till badet så de behöver vara pigga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...