På morgonen åkte alla till Sundsvall utan din mamma. Vi tömde först alla bilar och sen körde din pappa, farmor och farfar till Sundsvall och din mamma hem till husvagnen. Din mamma hade tänkt att vi skulle äta lunch ihop innan de åkte men det ville bara din pappa så det blev inte så utan din mamma fick åka ensam till husvagnen och hitta på något eget att äta.

Din mamma började jobba men det kom skurar hela tiden så din mamma satt ofta på friggebodsaltanen och pratade med din pappa i telefon. Det är inte kul att åka bil ensam så därför ringde jag honom och pratade.

På eftermiddagen kom Anna och Pernilla och kusin Alice. De skulle hjälpa din mamma att armera. Men vi började med att flytta några plintar innan kusin Alice vaknade som sov gott i bilen. De var tunga men vi kom på ett bra sätt som vi tillsammans flyttade dem.

Då din kusin Alice vaknade så fick Anna hjälpa din mamma med att böja armeringsjärnen. Ingen av oss tre kan man kalla lättviktare men det känner man sig när man står på armeringsjärnet och lyfter då någon böjer det. Den känslan kändes bra!

Då vi jobbat en del, gick Pernilla iväg och fixade maten och din kusin Alice och Anna höll din mamma sällskap då hon najade armeringarna.

Då din pappa kom hem vid sju tiden var det mat, vi grillade korv och åt potatismos till. Din pappa hade bilen full med saker men nu är det inte mycket kvar i hans hus. Men han måste åka dit på tisdag och kasta på tippen och ta det sista. Efteråt åkte Anna och Pernilla hem och din mamma tyckte att det inte var så mycket kvar att göra men det var det.

Din pappa tog nu plintarna och flyttade dem själv, du har en stark pappa! Men det kändes inte bra för vi tyckte att vi var så starka som gjorde de tillsammans. Vi riggade också de två plintarna som ska hålla upp huset. Det ska ju vara så precis och det är inte din mamma så bra på utan vill att det ska gå undan och att det inte är så noga precis hur exakt som helst.

Innan Anna och Pernilla åkte så hjälpte Pernilla mig med att börja de sista armeringsjärnen. Senare på kvällen la din mamma dit dem och najade ihop dem. Jag najade resten av plattan också, det är jobbigt för ryggen för man går framåtböjd hela tiden.

Under tiden din mamma gjorde det så stagade din pappa upp grunden. Vi har lagt isoleringsskivor längs grunden på halva huset med det är så uppgrävt på altan sidan att det inte gick utan där får vi staga upp grunden så den inte smäller av vid gjutningen.

Det sista vi gjorde innan vi gick och la oss var att fylla hålen med fogskum och städa av tomten så att betongbilarna kommer fram imorgon.

Klockan var nästan tre innan vi kom i säng…pust…stön…

Din mamma trodde inte det skulle bli så sent men nu var det bara till att jobba till det var färdigt. Somnade i alla fall gott men vi ställde klockan på 5.45…

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...