Då klockan ringde somnade er mamma om och ställde om den till halv nio. Då var även er syster vaken så då var det bara att knalla upp. Er mamma packade lite innan vi åkt frukost. Er mamma kände sig ändå helt lugn, undra hur det kan vara så. Visserligen hade jag packat mycket innan men er mamma brukar ha resfeber. Kanske är det för att vi bara ska till Stockholm först. Så vi softade lite hemma och er pappa kom hem lite före som var tänkt. Er pappa ordnade lunch medan er mamma gjorde klart det sista. Grannen körde oss dit, eller vi körde och han tog hem bilen.

Vår nysydda påse till vagnen var perfekt. Enkelt att checka in med den. Då vi stod där kom er mamma på att vi inte har några pass med oss. Er mamma har kommit ihåg allt annat tror jag men vi ska väl inte behöva pass eftersom Lettland tillhör EU. Däremot har inte Signe någon legitimation så hon måste ha pass. Så jag ringde hem till grannen och bad dem skicka dem till Anna idag som det kommer fram imorgon. Er pappa får åka utan pass imorgon. Signe sov inte så mycket på flyget utan istället gnällde hon i slutet då vi skulle gå ner. Jag undrar om hon hade ont i öronen. Er mamma tycker inte att det är så kul då hon skriker på planet för jag vet själv att jag inte gillar då andras barn skriker.

Då vi landade satt Signe och kollade ut genom fönstret på alla bussar och bilar medan er pappa hämtade bagaget. Det var mycket spännande som hände där ute. Eftersom Signe inte hade sovit så mycket på planet hade jag tänkt att hon kunde sova på bussen. Nu fick vagnen åka bland bagaget och Signe sitta i mitt knä. Då hade hon inte tid att sova. Det var ju hur mycket som helst som hände utanför fönstret. Det var även så spännande på centralen så hon somnade först då vi kom ut ur tunnelbane huset och då var det fem minuter tills vi var framme. De bor mycket större nu och ungefär lika långt från tunnelbanestationen. Anna och barnen var hemma då vi kom. Signe blev så glad över att se barnen. Vi åt middag och packade in oss i rummet. Vi kan ju bo alla i gästrummet och det är ju bra. Pernilla var iväg med jobbet och kom hem sent. Barnen badade, Signe får ju inte bada hemma nu så det är ju en höjdpunkt då hon kommer till Stockholm. Förhoppningsvis är ju vårt vatten okej då vi kommer hem igen. Barnen lekte och vi fikade. Er pappa gick och la sig tidigt för han ska ju upp mycket tidigt imorgon. Vi somnade Signe på sängen tillsammans, så hon blev lite soft och sen somnade hon gott. Pernilla kom hem innan er mamma gick och la sig. Jag började läsa i kurslitteraturen innan jag somnade.

Det känns lite spännande nu att er pappa ska åka iväg imorgon. Tycker synd om honom att han måste roa sig själv i Riga hela dagen. Nu vågade vi inte låta honom åka hem tidigare fall ifall han skulle ta längre tid på sig. Det känns också konstigt att han ska åka dit själv… att inte vi ska följa med men vi ska roa oss med Anna och Ingrid så oss är det inget synd om. Hoppas Signe sover länge nu så hon inte vaknar av alla som går upp innan åtta. Imorgon börjar ju även er mamma äta alla piller igen… har dosetten med mig som jag fyllt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...