Idag är det 4 år sen vår älskade Gabriel föddes. Det känns otroligt länge sen men det är kanske för det har hänt så mycket efteråt. Er mamma funderar mycket på hur det skulle varit om du fått leva? Du skulle varit fyra år och en stor kille. Det skulle inte vara så långt tills du skulle börja skolan. Hade du haft några syskon? Er mamma ville gärna ha tre barn men skulle vi kommit på det så tidigt att vi kunde åka till Riga? Hur hade det blivit med huset? Troligen hade det blivit klart tidigare då vi skulle lejt till mer. Vi kunde ju inte bo i husvagn med en liten bebis i drygt ett år.

Jag vet att folk som förlorat barn eller fått missfall säger att det ändå var bra för annars hade man inte fått de barn man har nu. Så är det ju men hade man ju inte saknat för då hade man ju haft ett annat underbart barn. Hade du Gabriel levt och även du Valdemar så hade ju inte Irma och Elvira kommit till oss men då hade vi varit nöjda med de barnen vi haft. Vi kunde haft 2 pojkar och 1 flicka men nu har vi 3 tjejer.

Vi valde att åka till Vilhelmina för det var trist väder och det regnade och då är det inte kul att åka på fjället. Då vi åkte pratade vi om vad som hände då du föddes. Vart ambulansen hämtade upp er mamma, vilken underbar ambulansman Börje som tog hand om mig. Det kändes bra att åka till Vilhelmina men nästa år ska vi åka till Lycksele har vi redan bestämt. Undra just om vi ska göra ett studiebesök på sjukhuset då. Undra om man känner igen sig?

Då jag kollade på foto på dig Gabriel ser jag att Elvira är lik dig. Idag såg jag även att hon är lik Ian, så hon har nog fått en del från er mamma och det är ju roligt.

Vi har börjat prata med Signe om dig Gabriel. Hon tittar på kortet och vi berättar att det är din storebror och att han inte fick leva och är i himmeln. Det kommer ju att bli lättare sen men jag tycker att det är viktigt att hålla henne informerad och att det är för er vi tänder ljus i minneslunden.