Nu har jag fastat i tre veckor och är lite kluven till dieten. Jag trodde jag skulle rasa i vikt men icke... gjorde det första veckan men gick upp allt på helgen. Ändå äter jag inte så mycket godsaker som tidigare. Jag äter när det bjuds och första helgen hade vi Linda här och då festade vi, eller jag åtminstone.

Jag är glad för kakor och godis och vill hitta en gyllene medelväg så jag kan fortsätta äta gott men mindre. Mina fastedagar går rätt så bra men jag är hungrig dagen efter. Jag tror att magkatarren är på besök igen. Det kan även bero på att jag äter så otroligt mycket grönsaker. Vi har verkligen ökat vårt grönsaksintag med flera hundra procent dessa sista veckorna. Vi försöker variera oss men morot, vitkål, gurka, tomat och ruccula är återkommande.

Jag tror inte 5:2 passar mig. Ändå går det bra men jag orkade inte med att räkna kalorier. Så nu äter jag min fastefrukost, ett äpple under dagen och sen kommer jag att äta familjens mat på kvällen men halva tallriken med grönsaker. Jag tjuvväger mig mest varje dag... fast jag inte borde. Vi väger oss fredagar och mäter även då midjemåttet. Jag tycker det går för långsamt och framförallt tycker jag att jag är så uppsvullen i magen. Undrar om det är grönsakerna och att det kommer att lägga sig efter ett tag...

Nästa steg är träning. Jag ska börja simma, vi pratade fakiskt igår om att vi kanske skulle kunna simma tillsammans min man och jag. Jag vill också köpa klippkort på Friskis, jag borde gå på core eller yoga men då Thomas reser blir det svårt att göra det regelbundet.

Nu är det plugg som gäller, jag bara längtar efter att det ska ta slut! Just nu har jag bara dåligt samvete hela tiden för att jag inte pluggar. Jag kämpar på men det är också en anledning till att jag borde äta. Jag är trött och hungrig och har svårt att koncentrera mig. Det är inte heller lätt att jobba halvtid. Känner hela tiden att jag är för lite på jobbet och pluggar för lite! Inte nog med det för mina små gullungar ska fylla två år mitt i alltihopa och vi får besök av farmor och farfar. Det blir till att plugga lite i helgen.

Det är så roligt med barnen nu. Irma pratar mycket och man fårstår mycket av det hon säger. Hon är lite gulligt blyg och blir lite generad ibland då hon säger saker. Hon säger gott om hon gillar maten och ler. Hon kan många ord. Elvira börjar prata mycket mer som vi förstår. Hon har varit senare med att prata men nu kommer det mer och mer ord. Idag satt de och hjälpte varandra att ge varandra tomater. De hjälpt oftas åt, de byter plats vid bordet, de leker med varandra, biter av hjul på bilarna, river sönder sidor i böckerna och så hittar de allt... allt... lite väl mycket. Det händer alltid något med dessa damer i familjen.

Signe har ett härligt 3-årings humör. Det svänger rejält från lycka till ilska, ibland vet man inte varför. Idag bara hon rusade från bordet och skrek... lyckades få henne på gott humör igen och hon åt vidare. Hon är så otroligt artig och jag undrar vart hon fått det ifrån? Det skrivs bokstäver och pratar bokstäver hela tiden. Hon skriver i skrivboken allt vad som rör sig i huvudet. Hon kramas och pussas hela tiden, både med oss och sina systrar!

Jag tänker varje dag på vilken lycka att ha en sådan här härlig familj. Att jag tillslut fick en man att älska och tre så underbara ungar   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...