Idag känner jag mig konstigt nog lugn. Undra just om det är lugnet före stormen. Jag sov två timmar efter det att familjen åkt på morgon så jag har känt mig utsövd idag. Jag har ju ändå inte varit pigg men fått lite gjort hemma. Igår började jag att städa och rensa i barnens rum och idag fortsatte jag med det. Nu ska jag laminera fina bilder på sakerna som finns i lådorna så barnen vet vad de ska lägga sakerna. Från och med idag ska det plockas undan varje kväll. De lär väl inte få leka mer nu…

Jag åt lunch hos en kompis och diskuterade min framtid. Hon arbetar på kirurgen och vet lite mer. Hon berättade att doktorn jag sa träffa imorgon är mycket bra och hon hoppades han skulle operera mig. Den andra doktorn jag träffade förra gången verkade mer ”yschig” och dessutom hade hon jour och inte den tid med mig som jag velat ha. Jag har så många frågor som jag inte fått svar på som jag kan tycka att de skötte dåligt från vården. Varför säger man så mycket som kan sätta griller i huvudet. Från början tyckte jag det var bra att hon sa att det kanske kunde vara cancer. Nu vet jag inte längre… jag har ju funderat så mycket på det hon sa. Kan vara cancer = är cancer. Kanske behöver cellgifter före operation = kommer att behöva cellgifter. Den har suttit där länge= vad är länge? Har den växt, varför kom problemen nu? Även hon som är kordinator pratade om behandling så det känns ju ändå som att det kommer att bli någon form av behandling. Samtidigt känner jag mig så lugn och det passar inte ihop med det!

Hur kommer de att operera och när? Från vilket håll opererar det och hur handikapad kommer man att bli? Får man lyfta? Eller blir det att de knipsar av och man går hem och jobbar dagen efter? Doktorer borde nog fundera lite oftare på vad de säger. Nu hade jag haft undrat ändå men det hade kanske varit bättre att jag inte hade så många konkreta frågor att fundera på. Det känns helt rätt att inte jobba idag och att vara ledig hela veckan. Jag tror att jag måste få landa i beskedet oavsett vilket det blir.

Vi ska åka iväg med husvagnen och jag inte börjat packa. Är det ett omen på att det går bra imorgon? Signe vill åka till Sundsvall! Av alla ställen. Thomas måste helst åka till Sundsvall på ett samtal på onsdag så vi åker väl ditåt. Jag vill helst då vara vid kusten. Vill även köpa växer med mig hem! Ska jag inte få någon cellgift ska jag klippa mig annars kan det kvitta. Jag har inte klippt mig på nästan ett år!

Jag har så fina vänner som hör av sig och önskar mig lycka till. Har pratat mycket i telefon idag med fina vänner. Det känns otroligt bra!

Jag berättade för barnen idag att jag skulle till doktorn imorgon och att jag hade en knöl i magen. Jag sa att jag skulle få veta om den var farlig eller inte imorgon och jag skulle få operera bort den. Då sa Irma: mamma den är inte farlig den är rolig!! Tänk om hon har rätt!

 

Sanndy

27 maj 2014 13:15

År inne ibland och läser din blogg om dig och din härliga familj. Tänker på dig och hoppas på ett bra besked idag.

Sanndy

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...