Det känns lite konstigt att vara själv hemma. Att ringa till familjen för att få prata med dem. Ringde efter frukost idag och då sa Irma, vi är i stugan. Ja, det hade kanske jag också velat fast inte i detta skick. Dessutom delar de stugan med ett gäng myror så de har nog lite hemlängtan tror jag… barnen vill inte sova för det är myror i deras rum. Igår fick de till slut somna i vår säng och sen fick Thomas lägga sig i fotändan för han ville inte heller ligga ute bland myrorna. Då kändes det skönt att jag hade en större säng själv än vad de fyra har, men finns det hjärterum… De verkar ha det bra så det känns ju bra för mig också.

Nu ser jag ändå mest framemot att få komma till doktorn på tisdag och får veta resultatet. Jag börjar bli för nyfiken. Jag hoppas att jag slipper cellgifter. Han sa ju tidigare att de trodde att jag skulle slippa det men man vet ju inte. Man får ju tydligen cellgifter vid minsta misstanke. Undra hur jag skulle må om jag ska få cellgift. Så illa som jag mår nu, hur blir det då? Man hör ju hur illa folk mår som får cellgift och då kommer jag säkert må ännu värre. Ska jag få cellgifter så börjar jag med det nu direkt tror jag. Man ska börja senast 2 månader efter operationen. Hur ofta man får cellgift vet jag inte heller men jag vet att det pågår i 6 månader.

Jag ser också framemot att träffa stomisköterskan, kanske ännu mer. För jag har ont och vill ha hjälp med det. Dessutom har jag flera frågor om vad jag ska äta. Är det något som är sämre att äta? Jag vet att skal inte är så bra så jag skalar nektarinerna och vindruvorna. Maria har varit här idag igen och tagit några fler stygn kring stomin men det finns nog några till som hon får ta på tisdag. Jag ska väl också börja ha mindre stomipåsar som hon får hjälpa mig med.

Idag har jag dock sett mest framemot att mina fina vänner Linda och Mia ska komma. De kom kring lunch och jag hade lite rester att bjuda på. Vi har sen pratat, pratat och pratat lite till… vi har fikat mycket också. Vi kom i otakt med maten med till slut blev det en sen middag. Jag gick några varv då de lagade mat. Då gick jag 15 varv i sträck och det är ett nytt rekord. Dessutom hade jag gått 11 tidigare så nu är mitt nya rekord 26 varv. På måndag ska jag gå hem till Maria så jag behöver öva mera i helgen.

Idag har jag provat med mindre värktabletter, det gjorde jag igår med men då hade jag mer ont. Idag har det gått ganska bra. Det känns bättre i stomin nu. Jag har ju även tagit i dusch och det var skönt. Jag tycker ju att jag luktar bajs hela tiden men så ska det inte vara, jag ska inte lukta. Nu vet jag inte om andra tycker det men det räcker ju att jag känner det. Ska diskutera detta med stomin sköterskan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...