Vilken natt… jag har haft så ont i ryggen och kunde varken ligga, sitta eller stå. Det sökte mig så och jag fick ingen ro alls att somna. Jag hade ju tagit värktabletter kanske en timme innan och vågade inte ta nya. Efter någon timme tog jag dock en Ipren och till slut somnade jag. Dock vaknade jag några timmar senare och mellan 03.00-04.30 var jag uppe och mådde dåligt. Tog då nya värktabletter. Jag smörjde med liniment och hoppades att det skulle bli bättre men till slut somnade jag.

Då jag vaknade vid åtta hade jag inte ont men mådde illa och var yr. Lyckades få i mig en macka och sen har jag mer eller mindre legat i sängen. Jag har tömt stomin två gånger och har jag kräkts lite. Det finns inte så mycket att kräkas. Jag har inte orkat vara uppe. Jag ringde till Thomas och grät och ville att de skulle komma hem genast. Jag mådde så dåligt och frös. Jag låg under täcket med både filt och full påklädd och ändå låg jag och skakade. Skulle varit på lunch hos maria men istället fick hon komma hit. Hon hjälpte mig med att fixa vätskeersättning och nyponsoppa. Hon tog pulsen och den var hög och hon tyckte jag skulle åka in till akuten så de kunde ta lite prover. Det vill inte jag…

Jag ringde sen till koordinatorn och hon sa samma sak. Då frågade jag om jag verkligen var tvungen till det. Det var jag ju naturligtvis inte men hon tyckte det vore bra. Kanske skulle jag behöva vätskas upp. Jag är inte så säker på att de gör så mycket men hon sa att jag kanske blir inlagd. Jag som är så yr kommer ju inte att orka sitta på akuten. Jag ska ju in till doktorn imorgon så vi får se hur jag gör ikväll.

Jag tror jag kanske har kört för hårt. Jag var ju pigg i helgen och har kanske pressat mig lite väl mycket?

Familjen kom med solen och det var så underbart att ha dem hemma. Jag åkte aldrig in till sjukan men blev lite piggare. Har inte ätit så värst mycket men har suttit uppe en del och så har jag duschat. Jag känner mig kräksugen hela tiden men har lyckas klara mig utan att kräkas på hela kvällen. Nu ska jag sova!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...