Alla inlägg under januari 2015

Av Carina - 11 januari 2015 22:29

Natten var ovanligt bra, Elvira vaknade kröp upp till mig och somnade om. Hon vaknade däremot klockan sju och sa: Mamma nu är det morgon!!  Vi gick upp, dock inte klockan sju men efter frukost skickade vi in barnen till farmor. Därefter packade jag. Det tog lite tid, jag går lite på lågvarv och det går långsamt. Laddade över bilder till vår externa hårddisk och det visade sig att blev full!! Så nu måste vi köpa en till. Vi har den som backup till den vi har hemma om något skulle hända. Kollade lite på skidor fast jag städade och packade.

Efter lunchen åkte vi. Vi brukar dricka lite kaffe innan men nu ville vi helst komma hem innan det blev mörkt. Vi hade ju hört om stormen Egon söderut och visste inte hur långt han gått upp i landet. Det hade visserligen snöat lite här hemma men inte så mycket som det gjort i Bollnäs. Vi fikade medhavd fika i Strömsund. Ville fika på ett fik i Hoting men de hade stängt. Handlade lite på Ica innan vi åkte hem.

Oj, så kallt det var hemma. Det var -15 grader ute och oeldat hemma på flera dagar. Satte igång både kakelugnen och köksspisen för att få upp värmen. Barnen verkar inte bry sig för de klädde av sig då de kom hem. Vi hann äta mat i tid och det kändes bra. Barnen kollade Bolibompa och sen skulle de lägga sig. Elvira är så rädd så Signe erbjöd sig att hon kunde få sova hos henne. Det fungerar ju bra i stugan att de sover ihop men det gjorde det inte här. Då kom Irma ner och kände sig ensam. Nu är klockan kvart över tio och Irma har precis somnat men Elvira är fortfarande vaken. Signe somnade kanske för en kvar sen…

Vi har köpt en bil, en orange. Jag är så glad över att det är över för Thomas blir lite för mycket då han ska göra något så specifikt som att köpa en bil. vi får ha Volvon kvar till sista februari men nu lämnar vi den en månad tidigare. Så nu kan vi börja prata om något annat än bilar. Så det blir en utflykt till Sundsvall i helgen. Det blev ju fint i stugan med den nya klädseln till soffan. Däremot så passade inte kuddarna alls in, så jag ska handla tyg på Ikea och sy nya.

Signe ska ju börja på skidskola och jag kollade om Irma och Elvira också skulle kunna gå men det tyckte hon inte. Däremot erbjöd hon sig att dela ut lite knep och så kunde vi åka med dem själva då Signe är i skolan. Det ska bli kul, nu har de ju snöat och ska komma ännu mer snö så då kan de väl öppna backen. Vi trodde att det var minst 5 mil dit men det var knappt 4 så det gladde lite.

Jag berättade för Thomas då vi åkte hem att jag inte mår bra. Han förstod det då jag grät häromkvällen och jag sa att kommer inte att göra mycket i veckan. Jag ska ju börja jobba på tisdag och de kommer att bli jobbigt. Så på onsdag kommer jag nog att ligga plant hela dagen. Det är en av vår få långa stunder där vi kan prata med varandra. Det tar ju drygt tre timmar att åka och sen stannar vi alltid minst en gång på vägen för att äta, fika eller gå på toa.

Av Carina - 10 januari 2015 23:09

Nu har vi gjort en premiär av vältning av skoter. Jag har vält förut med Ann-Catrin flera gånger men Thomas har aldrig vält med mig. Då jag och frun välte var det mycket snö som var lös och när skoter vek av lite så släppte jag handtagen och vi välte. Jag är ju den som är mest erfaren förare av frun och mig men jag har ju inte mycket erfarenhet alls…

Denna gång välte vi då vi stod helt still i princip. Pulkan bak stod upp som vanligt men vi låg ner. Jag blev sen lite skeptisk över att han skulle välta igen. Det är andra som kört med en annan skoter innan oss och så har det frusit. Då blir det mindre spår än våra och det blir lite vingligt. Vi välte för någon dag sen och nu är det mycket bättre nerkört så nu går det mycket bättre och känns säkrare.

Igår var det helt underbart uppe på fjället. Vi kan ju inte åka så långt bort då solen går ner tidigt. Vi tog samma plats som förra gången och där var ju redan sittplatser till oss. Signe har grävt en grop som hon fortsatte med. Det var kallare idag -8 men det är otroligt varmt för att vara i januari och här uppe. Solen sken och det var så fint, snön gnistrade. Livet är bra härligt då man sitter där uppe och det ger så mycket energi. Då är det trist att barnen ska gnälla. Irma är en gnällspik. Hon äter så dåligt och har ingen energi. Men vi var kvar till solen försvann bakom granarna. För då blir det kyligare.

Jag är inte helt pigg. Min förskylning vill inte släppa utan snarare bli sämre. Så då vi fikat hos farmor gick jag upp och la mig och sov nästan en timme. Det behövde jag. Elvira är så rädd på nätterna och väcker oss. Hon ser saker och är rädd för allt möjligt. Vi får inte henen att sova i sin/deras säng för där var det myror i fjol i juni och det minns hon. Hon har sovit där flera gånger sen dess men nu är hon inne i en period där hon är rädd för allt. Hon verkligen ser saker som hon blir rädd för. Det gör att vi också sover dåligt.

Läggningarna har gått ganska bra. vi har tagit en kväll var och läser för dem och sen lägger sig Elvira i vårt rum på madrassen och de andra somnar i sitt rum. Igår ville de höra saga på band och det gick ju bra. Elvira ville dock inte sova. Dagen innan låg pappa inne hos henne tills hon hade somnat. Så nu blev det förstört med läggningen. Innan dess hade hon somnat själv varje dag men icke igår. Jag var trött och inte alls på humör och hon utmanar verkligen mitt humör. Hon skulle inte sova på madrassen, inte själv i sängen och inte i mitt knä. Till slut då klockan var halv tio tröttnade jag. Tårarna kom, borsta tänderna och la mig med henne och var ledsen. Tårarna gick inte att hindra. Då vaknade Thomas till och sa att han kunde lägga henne. Då var det försent. Jag hade tänkt mig titta på ”På spåret” och äta lite gott men så blev det inte.

Jag är inte så pigg som jag tror. Jag har nog hållit inne med tankarna och levt i en liten bubbla. Den sprack igår kväll. Jag vet inte om det är för jag har börjat skriva i bloggen eller inte. I så fall gjorde det inget. Det måste ju ut någon gång. Jag tycker väl att jag är piggare än vad jag är. När man tänker efter så har december gått i 200 knyck. Vi har farit omkring och stressat för att allt skulle bli klart till jul. Vi har fortfarande inte bakat upp pepparkaksdegen. Inte gjort något julpyssel heller för den delen. Jag har svårt för att vila då hela familjen är hemma. De tycker dessutom att jag är som vanligt igen men så är det inte.

Arga mamman har kommit tillbaka och jag undrar om Elvira har väntat på detta utbrott för hon frågar ofta: Är du glad mamma? Ja, svara jag oftast men nu är jag ett argt moster som är så elaka mot mina barn. De triggar igång min sämsta sida genom att vara gnälliga. Mitt tålamod är nästan noll så jag reagerar direkt. Ändå har jag försökt skärpa mig men igår och idag har det inte fungerat.

Det är sista dagen här idag då vi ska åka hem imorgon. Så vi ville utnyttja den dagen och åka upp på fjället igen. Det snöade visserligen men vad gör det. Barnen ville bara in till farmor… så vi struntade i skoter och tog istället lunch med oss och gick upp till Astrid och Magnus och tänkte åka pulka/snowracer.

Jag var fortfarande på dåligt humör och var så rädd för att diskutera gårdagen med Thomas för då skulle tårarna komma igen och jag hade varken lust eller ork till det. Så jag höll mig för mig själv lite. Mitt dåliga humör smittar naturligtvis av sig på de andra. Signe hon är glad över att få vara ute. Hennes energi är outtömlig. Full rulle hela tiden, hon drar upp pulkor till sig och sina systrar. Åker ner springer runt i snön klättar på snö högar och äter däremellan lunch.

Irma sitter hela tiden och gnäller och fryser. Men ska inte ha vantar på sig för inte vill. Äter inte korven om ketchupen är lite på sidan… allt ska vara så perfekt. Blir arg då grädden inte smälter i den varma chokladen och blir lika arg om den smälter. Denna mammas tålamod tålde inte det idag… till slut tog jag min korv i ena handen, hann inte äta klart och Irma i den andra. Dessutom drog jag två snowracer. Tröttnade på Irma och gick själv. Då kommer Elvira bakom springande, hon ville också komma in. När vi nästan var hemma skrek Elvira. Då visade sig att hon höll ett ägg i handen och ingen vante och hon frös. Då blir man ju lite rädd att hon förfryser sig men är samtidigt så jäkla arg och trött. In med alla ungar och Elvira bara skrek och skrek. Lämnade alla kläder i hallen på golvet och satt mig med henne och hade hennes hand inne i min varma socka. Hon bara skrek men till slut började hon få upp värmen i den.

Då kommer det dåliga samvetet och lägger sig ovanpå det dåliga tålamodet och man känner sig som världens sämsta mamma. Sätter mig i soffan och berättar för sina barn hur mycket jag älskar dem men att jag blir arg och besviken då vi inte kan åka på utflykt utan gnäll. Jag var så arg och sa massa dumma saker då vi gick hem till stugan. Jag blir så besviken på barnen som gnäller så och ännu mer besviken på mig själv för att jag inte klarar av barnen då de är gnälliga. Jag behöver vara själv…

Vi åt resten av lunchen inne och farmor kom upp. Vi hade bestämt redan vid frukost att det inte blir fika idag och inget lördagsgodis heller. De äter så dåligt. Irma äter mest bara fika. Jag hoppas det vänder så de börjar på dagis igen, att de börjar äta ordentligt. Ingen av dem äter direkt någon frukost. Då har de ingen energi till lunch och de är ju hungriga långt innan lunchen. De vill mest bara ha frukt.

Det gick ändå ganska bra idag. Ville helt bara krypa ner under täcket och ligga där hela dagen i min ensamhet. Det fungerar inte så bra med en liten familj. Det gör ju också att det inte går att gräva ner sig helt heller, som tur är. Vi åt middag hos farmor och lekte på efter det. Ikväll åt Irma upp sin mat så det blev lite fika efteråt. De fick dock vara utan lördagsgodis idag.

Elvira somnade själv idag men det tog tid. Hon ville dock sova på golvet och det är en framgång. Signe ville höra på saga på band men det ville inte Irma. Så lite stökigt blev det och jag som ville se på Stjärnorna på Slottet!!

Av Carina - 8 januari 2015 23:12

                   

Av Carina - 8 januari 2015 22:48

Igår hade vi kvällsåkning på längdskidor. Här i norr blir det mörkt fort och efter middagen gick vi ut. Barnen hade pannlampor på och så har vi köpt skidor hit som vi premiär åkte på. De kostade 500 kr men reades ut för 99 kr förra våren så vi slog till. De passar Signe men är för stora för Irma och Elvira men vem bryr sig? Barnen åkte och var glada. Det var inte så lätt åkt då det kommit snö, men de kämpade på. Det är kul att barnen tycker det är kul att vara ute och vara lite frilufsare.

Idag snöade då vi vaknade. Elvira var vaken flera timmar i natt så jag var helt slut i morse. Så vi var inne på förmiddagen och latade oss. Thomas klagade på att jag aldrig är riktigt pigg. Så är det kanske. Jag tycker inte att jag är så trött men jag har kanske vant mig. Jag har ju lovat mig själv att komma igång med att röra mig men det är tungsamt. Jag har ingen ork att ta i tu med det. Jag var igång men så började jag jobba och blev helt slut. Nu är jag piggare igen men i december hann jag inget och nu har hela familjen varit hemma och hittat på saker. På tisdag börjar jag jobba och barnen på dagis och då ska jag försöka röra mer på mig. Anna och jag har bestämt skridskodejt på campus någon lunch. Jag ska ju börja jobba halvtid i februari och då kommer väl min energi ta slut igen…

Vi åt lunch hemma men sen åkte vi iväg med skotern och hälsade på norrmannen och hans mamma längre upp i byn. Vi fick lite fika och sen åkte vi iväg och träffade farmor och farfar. Farfar hade skottat upp gången upp till Astrid och Magnus. Där åkte vi snowracer och fikade igen med dem. Signe ville åka skidor men det var för brant tyckte hon. Därefter gick vi hem till farmor och lekte. Efter middagen var det dags för lite kvällskidåkning igen… det har kommit en dm snö idag och farfar ha plogat. Så det var bättre före.

Barnen har skaffat sig en ny tradition. Då vi kommer hem från farmor så vill de ha frukt i en skål och titta på tv. Vi har också börjat spela spel eller bygga pussel. Igår blev det pussel och idag spelade vi Pinguspelet på förmiddagen och domino nu på kvällen. Det var från 5 år men undra just varför? Det fungerade ju bra för Irma, Elvira har inte samma koncentration. Det är kul att göra lite familjeaktiviteter i det lilla också. Det känns inte som att vi har tid med det i vanliga fall fast vi säkert har det om vi verkligen vill. Vi har köpt några spel och pussel under hösten som vi ska börja använda mer. Barnen tycker det är kul att vi gör det tillsammans.

Imorgon ska det bli fint väder och så skall det bli kallare. Så vi ska iväg tidigare imorgon och åka upp på fjället och äta lunch. Vi hade redan bestämt oss för fläskpannkaka idag men jag orkade inte. Nu blir det imorgon istället. Irma sa nu ikväll, ska vi åka skoter imorgon och äta korv. Nja, kanske inte korv med åka skoter. Nu ska jag gå och sova och hoppas Elvira sover i natt…

Av Carina - 7 januari 2015 21:58

Känner alltid en närvaro av Gabriel då jag är här i stuga. Speciellt då vi kört ur skogen och ut på skogsbilvägen med skoter. Där är han som mest närvarande. Tänker inte så ofta på honom till vardags men alltid där kommer tankarna på honom när jag kommer ut där på vägen och det känns som han är med mig. Han föddes ju då jag fortfarande bodde i Ljusdal och han har inga kopplingar i Östersund. Det är nog därför jag känner sådan närvaro av honom här. Det var också hit vi åkte direkt från Lycksele sjukhus där han föddes. Vi var ju här för att fira påsk då han kom. Därför hamnade vi först i Vilhelmina och sen Lycksele. Det som är lite lustigt är att jag dras till Vilhelmina och vill gärna åka dit. Jag mår bra där helt enkelt. Trots det var där som vi fick veta att han inte levde så blir jag glad över att komma dit. Det kan bero på att vi fick ett sådant bra bemötande. I Lycksele har vi bara varit en gång sen födseln men ska väl snart åka dit igen. Kanske redan i sommar, eller i påsk!!

Fast vi bor i sameland här i stugan så är det sällan man märker dem. Men idag var de nästan på tomten och skulle flytta renar. Vi hörde helikoptern hela tiden och såg skoterspår där de kört rakt ut i skogen. Lite synd att vi inte fick se några renar eller samer! Samerna, eller lapparna som de säger här har fortfarande lite byteshandel. Det är en lapp som kommer hit och sover ibland. Honom byter farmor varor med, han får potatis och hon får fisk. Det enda jag ser av dem är renarna som vi ser ibland och ren hägnet som de ha uppe vid fjällvägen. Där renarna är då de märker dem, men jag har aldrig sett någon aktivitet där någon gång.

Idag kände jag mig lycklig! Att få åka upp på fjället med strålande sol och blå himmel. Det är livet! Barnen stod och hoppade för att få åka iväg. De älskar bara att åka skoter. Barnen längtade redan igår efter att få åka iväg. Men först ville de gå till farmor. Så fort de ätit färdigt frukost gick de iväg, som tre trallande jäntor!! Jag klädde om stolarna vid köksbordet. De var också vita, som allt annat i vår stuga. Så nu har jag köpt fint tyg och det blev väldigt fint. Då farfar tog ut skotern satte sig Elvira i fönstret och längtade ut. Så till lunch åkte vi iväg.

Det var mulet men då vi körde kom solen. Det var så otroligt vackert att hela kroppen spritter! När det inte är vinter hemma känns det otroligt skönt att vi har denna stuga att åka till. Här är det snö när det inte är snö hemma. Nu verkar det snöa även hemma så vi får hoppas på det bästa.

Det känns som det blir lite bättre varje gång vi är här. Nu har det blivit fint med fin soffa och ny stolsdynor. Vi ska nog ändra lite i hallen också. För att få lite bättre plats för alla vinterkläder.

Idag har jag även hunnit med att klippa 30 stomipåsar. Det är ett nöje jag har en gång i månaden… det tar inte så lång tid men det nödvändigt. Det är min stora skräck att glömma bort stomipåsarna när vi åker bort. Det är inget som man kan gå och hämta ut på apoteket när som helst. Det måste alltid beställas. Så skulle vi åka hit och jag har glömt stomipåsarna är det bara att köra hem igen. Det är nog den sämsta biten med att ha stomi. Att man är låst om man glömmer. Eftersom mitt huvud inte är helt okej ännu så blir det som en stress att glömma.

Av Carina - 6 januari 2015 21:50

Igår var jag lite sugen på att stanna hemma en dag till och köra mer skridskor men imorgon då vi vaknade kändes det helt rätt att åka. Det snöade vågrätt och var inte alls skönt ute. Vi tog sovmorgon som vanligt. Sover till halv nio varje dag, även Thomas sov till kvart över åtta idag. Vi tog det lugnt och packade klart. Bilen var proppad men tre snowracer och all vinterpackning. Nu har det visat sig att vi har mycket extra kläder så vi kan lämna mycket kläder kvar här uppe. Thomas har redan tagit upp en del då de var här till första advent.

Till slut kom vi iväg och då var klockan nästan tolv. Åkte in om Ica maxi och handlade lite till innan vi åkte iväg. Det snöade hela vägen upp nästan. Stannade på vägen och åt lunch, lite mackor, mjölk och kaffe/te. Vi åt ju frukost sent så det behövdes inte så mycket lunch.

Det var mörkt då vi kom fram. Farmor och farfar blev glada då vi kom och efter några minuter släppte blygseln för barnen och det var full rulle. Thomas packade ur bilen och jag packade upp det i stugan. Det blev tidig middag då vi inte ätit mycket till lunch. Jag gick sen upp till stugan igen för att fortsätta. Vi har färgat tyget till soffan. Vi hade en vit tygsoffa och det var inte så klokt med tre små tjejer!! Det var lite tufft att få på den igen, undra om tyget hade krympt. Jag drog på så mycket jag fixade och sen tog Thomas vid och fixade slutet. Det blev en mycket varmare känsla i rummet. Nu ska vi köpa tyg och sy örngott i någon fräsigt tyg. Vi möblerade även om i vårt sovrum. Vi flyttade sängen till andra sidan väggen och flyttade sängbordet. Eftersom jag sover bättre med barn så få de ligga innanför mig och då behöver de inte trilla ner på golvet.

Nu ligger barnen och försöker komma till ro i sitt rum. Jag och Thomas kollar på bygglov som vi spelat in på tv. Det ska bli skönt att vara här i några dagar eller nästan en vecka. Inget bygge… men Thomas brukar alltid leta upp något bygge även då vi är här.

När man har stomi så ska man äta mycket mer salt än vanligtvis. Nu är de så att jag åt lite salt från början, då vi fick barn åt jag ännu mindre så jag har svårt för att salta på. När jag var hos stomisköteskan innan jul fick jag ett papper som jag läste. Där stod att en biverkning av för lite salt kunde vara illamående. Jag blir som åksjuk ofta! Det kan ju bero på saltbristen, så jag ska dricka resorb, vätskeersättning varje dag. Det glömmer jag… jag bör också äta stopp piller som gör bajset krämigare. Te i stora mängder kan förstoppa, stod det i pappret. Undra just vilken diarré jag skulle haft då? Jag får ibland, om jag kommer ihåg de, äta piller flera gånger om dagen för att det ska bli tjockare.

Jag är ju dålig på rutiner. Jag glömmer hela tiden att äta dessa piller och att dricka vätskeersättning. Vet inte hur jag ska lyckas bli bättre. Får nog involvera min man i det. Vi äter ju D-vitamin varje dag och de håller han koll på. Men hjälmarna som skulle med idag glömde han, så han är inte fullkomlig!

Funderar mycket på hur enkelt det blev men min cancer. Nu har det visserligen snart gått 7 månader sen jag blev opererad. Jag jobbar fortfarande inte full tid men jag slapp cellgifter och strålning. Jag läser en del om cancer och blir så rädd för återfall. Det är inte ovanligt. Även i de fall de inte tror det. Visserligen hör man mest om dem de går dåligt för. Rädslan för att det kommer tillbaka finns hela tiden i bakhuvudet. Tänk om!! Ibland inbillar jag mig att barnen kommer att bli sjuka. Då jag flög till Stockholm fick jag en sådan påtaglig dödsångest då jag skulle flyga dit och hem. I vanliga fall är jag inte flygrädd. Sen jag träffade Thomas och fick barnen har jag gillat det mindre men nu var det riktigt jobbigt att flyga. Tanken på att dö i något annat är ålderdom eller cancer skulle ju samtidigt kännas snopet.

Elvira frågar ofta: Är du glad idag mamma? Det måste betyda att jag är arg och ledsen ofta. Det har nog varit så i december. Jag tog ju semester för jag inte haft någon sommar semester. Nu blev det inte så mycket semester. Först var mamma här och sen åkte vi runt och tackade av Thomas personal. Inte vi men jag och barnen följde med. Då fick vi bo på hotell, träffa folk vi känner och det var ju kul. Jag träffade mina ljusdalsdamer för lite julklappsspel och vi åkte till Härnösand och hälsade på. Dock blev inget gjort hemma. När jag hade semester trodde jag att vi skulle hinna städa, julpynta, baka och pyssla men vips var det den 21 december och det var i princip bara granen inne. Då var jag inte på så gott humör… nästa år ska jag ta ledigt i november och få saker gjort.

Av Carina - 5 januari 2015 23:26

Ställde klockan idag men då Irma kom och kröp ner tjugo över sju så stängde jag av alarmet på åtta. Jag vill sova varje morgon ändå vill jag att vi kommer iväg innan lunch. Det var ett litet upprop i vår Facebook grupp här i byn om att det skulle vara samling på andra sidan sjön till lunch.

Vi diskuterade en dag i höstas vilken tur vi köpte denna tomt och byggde hus här. Mest för att den ligger så fint men det visade sig att byn bestod av en hel hög med mycket trevliga människor men samma intressen som oss. Vi har AW i byn, kafferep och så har vi olika utflykter av olika slag i närområdet. Jag startade en grupp på Facebook för oss i byn och där kan man uppmana till utflykt. Ibland är vi på skoterutflykt, en annan gång är det grillning vid sjön eller som idag en skridskoutflykt med lunch. Det är extra kul när man är inflyttad och inte känner några. Det är dessutom många andra barn med och det är ju bra för barnen.

Så idag tog vi våra nyinköpta långfärdsskridskor och familjen och tog oss ner till sjön. Vi hade den gröna kärran och fyllde den med lunch, skridskor, hjälmar, liggunderlag och lite till. Då vi kom ner till sjön tog vi oss på skridskorna och barnen fick åka i kärran och på pulka. Det är ca 1,5 km över till andra sidan. Jag som alltid har åkt på flickskridskor hade lite svårt för att åka på dessa nya som skulle köras på ett helt annat sätt. Krampen kom som ett brev på posten direkt men släppte kort efter. Jag har sett hur de andra åker på sjön och det ser så lätt ut men jag kände mig som Bambi på hal is. Det var inte alls så lätt som det såg ut att vara men jag tog mig över. Krampen släppte och då var det riktigt roligt. Vi hade ju letat fram våra vandringskängor som vi använde. Där kan man inte ha så varma sockar i men det gick bra ändå. Man blir verkligen varm av att köra skridskor.

Våra barn vill bara ha kall korv så nu körde vi med varmkorv på termos och mackor. Får inte Irma mat blir hon så gnällig. Det kan hon bli ändå. De åkte inga skridskor idag men de lekte med de andra barnen. Signe ville dock ha skridskorna på sig direkt men bytte sen till stövlar för att leka lättare. Då vi åkte hem tog hon på sig skridskorna igen och körde med mig hem de 1,5 km. jag drog henne på en pinne. Det går inte så fort då hon åker, eller går på skridskor men det går lite fortare om jag drar henne.

Då vi kom hem sorterade jag in de mössor, vantar och sockar som jag rensade ut igår i tvättstugan. Nu är de på plats. Det är också sorterat i deras lådor. Jag har också packat för imorgon åker vi till stugan.

Vi har en vit tygsoffa i stugan och det är inte så lämpligt. I somras smutsade vi ner dem ännu mer och i höstas köpte vi lila färgmedel och idag färgade vi tyget. Det blev ganska bra och nu hänger de på tork så vi kan ta med dem imorgon. Blir det inte bra så klär vi om den.

Vi åt rester och kom på halv åtta att barnen borde ha badat så de fick hoppa i sent om sidor. Nu är de rena inför resan imorgon. Jag har packat med mig mina gamla stomipåsar, och mycket av allt annat så jag har om jag glömmer. Det är min stora rädsla för det finns inte att få tag i mer än om man beställer i förväg.

Av Carina - 4 januari 2015 22:35

Skidskoåkning idag igen J har man inte snö så är det tur att vi har is. Isen är 10-20 cm tjock och vi kommer troligen inte att trilla i. Det finns de som åker runt Norderön och till Verkön så vi kan nog åka säkert inne i viken. Det är bottenfruset på några ställen. Idag åkte vi redan innan lunch för annars kommer vi aldrig i väg. Idag latade vi oss och tog varmkorv i termos och gjorde nyponsoppa. Vi hade också klokheten med oss och tog en pulka med oss.

Vi körde till kyrkoruinen för vi vågade inte riktigt åka hemifrån för vi är lite osäkra på is båda två. Gick över till Andersön för där var solen. Vi gick över med stövlar på och sen satte jag och Signe på oss skridskorna. Vi åkte och jag försökte få henne att ”åka skridskor” istället för att ”gå skridskor” som hon gör nu men hon är inte intresserad. Irma och Elvira åt först för att hålla humöret på topp. De fick sen åka men ville inte! De har balansen då de står stilla men vill gärna tippa bakåt när de åker. Det var helt underbart att sitta där i solen och dricka nyponsoppa. Livet är bra härligt J

Då vi tröttnat åkte vi till stan och handlade el grejer till loftet. Så köpte vi äntligen långfärdsskridskor!! Vi fick ju julklappspengar så nu har vi handlat upp några av dem. Så vi måste åka skridskor imorgon igen och se om vi klarar av att åka på dem… det verkar som det blir lite bysammankomst på andra sidan viken får se om vi kommer dit?!

Ikväll har jag röjt i tvättstugan. Tänk att allt skit slängs in där jämt och ingen tar hand om det. Nu är allt skitet utanför istället. En massa påsar hamnade i garaget och sen har vi fyra påsar med vantar, mössor, kläder mm som ska sorteras imorgon kväll. Det ska även packas en del imorgon då vi åker till stugan på tisdag. Vi har ju väntat på snön och nu verkar den vara på G. Vi blev så glada då snön kom innan jul, äntligen en vit vinter. Det var ju även -25 grader kallt men vips så blev det +7 grader, regn och blåst. Isen på storsjön har lagt sig tre gånger i år mot en i vanliga fall. Den la sig först innan jul, blåste upp efter jul och la sig igen och nu har den tydligen lagt sig igen… det verkar inte vara så mycket snö på väg hit men vi hoppas det är vitt då vi kommer hem.

När det gäller min sjukdom så håller den sig i schack. Jag har mycket tankar som kommer och går och börjar få ihop några frågor till doktorn igen. Jag har ju semester nu och det var nog behövligt. Att få vara ledig och vara ”frisk”. Fast jag bara jobbade 25 % så är det ändå en press på sig att man ska jobba. Tänkte att jag skulle försöka börja jobba 50 % den första februari. Jag ska få en tid hos doktorn i januari och då ska vi diskurera nästa operation som jag vill blir efter påsk. Sa till Thomas innan jul att jag märker knappt av stomin. Hade de sagt att du måste behålla den livet ut hade det gått ganska bra. Nu vill jag ju gärna bli av med den men jag har inga större besvär av den. Det går fort att byta och den har aldrig krånglat. Strax innan jul fick jag dock som en liten finne ovanför stomin, under stomiklistret. Eftersom jag inte skulle till doktorn i december åkte jag till stomiskörskan. Hon kollade och jag fick ett pulver som jag kunde använda och det skulle bli bättre. Nu använde jag väl det lite väl bra för det blev bara värre och illrött. Beställde en ny tid och fick ny behandling och en ny tid. Den nya behandlingen var prima och jag blev bra igen. Då jag var där första gången fick jag nya påsar. Fina silvriga som är mycket snyggare och bättre. Jag kan bada med den och ändå blir den inte blöt. Trodde inte riktigt på henne men det var sant. Då jag badade på badet med barnen i fem timmar blev den bara blöt på kardborrebandet.


Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3 4
5 6 7 8
9
10 11
12
13
14 15
16
17
18
19 20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards