Direktlänk till inlägg 23 april 2009

Käre Gabriel 23 april

Av Carina - 23 april 2009 21:38

Din mamma tog sovmorgon idag. Jag skulle ha träff med en på kontoret halv nio så jag åkte direkt tid. Det går fort då din mamma är själv hemma, kommer lättare upp och äter mycket fortare. Så din mamma gick inte upp förrän efter sju och kom ändå till jobbet innan åtta.

 

Idag var det lite jobbigt på jobbet då det blev lite schema problem men det hoppas vi löser sig under dagen. Din mamma gick på lunch själv och åt en korv med bröd till lunch. För din mamma var och kollade lite på kläder och så pratade jag med Ann-Catrin samtidigt. Men det var för varmt att prova men imorgon ska din mamma tillbaka och kolla in lite kläder. Din mamma handlade också nässpray och ögondroppar, pollen börjar invadera Östersund.

 

Det blev mycket jobb men till slut stämplade din mamma ut och gick in till sina kollegor. Idag ska vi till bowlinghallen och spela bowling och äta tacos. Din mamma pratade med din pappa innan för sen dröjer det lite innan vi hörs för din mamma kan inte ringa till honom på bowlingen.

Vi blev indelade i olika lag och det gick inte bra för din mamma. Visserligen blev vi tvåa som lag men din mamma var sämst i vårt lag och första omgången hade din mamma bara 58 poäng och det vet jag inte när jag hade senast. Men det fick ju vara så… maten var god och vi hade trevligt. Det blev lite medaljutdelningar och så fick vi tårta för en av distriktssköterskorna fyllde år. Så det blev sång och god tårta.

 

Din mamma körde hem kring halv tio och då hade din pappa redan skickat två sms till din mamma och längtat efter mig. kom hem och myste lite med in pappa innan vi gick och la oss, kollade lite på Internet och sen la vi oss.

 

Din mamma låg och funderade på om detta någonsin kommer att gå över, kommer din mamma att bli riktigt glad igen? Alltså innerst inne menar jag. Jag känner mig som vanligt oftast men ändå så är det så att det är något som ligger där och gror. Jag tänkte att ibland sätter man ju upp mål och vissa av dem vet man att man inte kommer att uppnå och kan avveckla dem. Men min sorg för dig Gabriel kan jag inte avveckla utan den måste ju din mamma bära med sig hela livet.

 

Din mamma tänkte idag på hur länge din mamma ska skriva i bloggen om det inte händer något på barnfrågan. Din mammas tanke var först att skriva tills begravningen var över, sen tänkte din mamma byta ämne då din mamma väntade ett syskon till dig Gabriel. Men nu… vad ska jag skriva om nu. Din mamma kan ju inte längre grubbla så mycket på dig och vad som hänt oss. Ibland bygger vi bara, eller jobbar på jobben. Vi ägnar inte så mycket tid åt till funderade hela tiden. Din mamma känner även att det blivit en förändring i mig efter det att vi var i Stockholm.

 

Din mamma vill jätte gärna ha barn och blev besviken på att vi inte kunde få hjälp. Jag vet inte om det var för att man fick ett vettigt svar fast det var fel för oss. Men ännu en gång träffade din mamma och pappa en bra doktor som sa sanningen, dessutom på att enkelt och förstående sätt. Kan inte förklara det på något annat sätt, din mamma fick konstigt nog ett inre lugn. Eller var det när din mammas gamla jobbarkompis dog i cancer. Han visste att han var sjuk i cancer i drygt sex veckor innan han dog strax efter att vi varit i Stockholm och fått vår dom. Det blev så klart för din mamma då, att det är viktigt att din mamma och pappa får vara tillsammans. Din mamma läser hans frus blogg och känner igen mig i mycket men är ändå så glad över att din mamma och pappa har varandra och det ska vi vårda.

 

När det nu verkar vara stiltje på barnfronten så känns det ibland som att jag vill hålla kvar vid sorgen av dig för du är ändå vårt ända barn. Din pappa sa att han hade råkat öppna Gabriel mappen och sett korten från Lycksele och tyckte det var jobbigt. Din mamma tänkte då att jag inte har sett på dem korten på länge. Vet inte om jag heller vill, din mamma vill inte vara ledsen mer. Men din mamma måste ju kunna se på korten igen. Vi har ju kort framme på dig Gabriel men det är ju bara ett speciellt kort och det kommer din mamma aldrig att plocka undan.

   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Carina - 5 februari 2022 16:42

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Av Carina - 3 april 2017 21:44

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Av Carina - 2 april 2017 21:09

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Av Carina - 21 mars 2017 22:00

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Av Carina - 14 mars 2017 22:00

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards