Det verkade som att vi skulle bli utskrivna idag. Vi träffade nästan inte natten för nu sköter vi ju maten själv eftersom hon bara ammar nu. Då vi hade ätit frukost kom de och meddelade att hon skulle få göra ultraljud på hjärtat och undrade om vi kunde komma nu. Ja, vi packade ner henne i vagnen och gick ner till barnsjukhuset, sjukhus… barnmottagningen som ligger två trapper under på entréplan. Vi fick vänta en liten stund och sen fick vi gå in till en sköterska för hon skulle göra ett EKG. Det gick inte bra, inte för det var fel på Signe utan att det var fel på maskinen. Det oroade er mamma lite för det hade känts bättre om hon hade fått gjort det. Hon var lite hungrig så hon fick lite mat innan ultraljudet.

Det tog tid och vi fick ge henne socker i en spruta så hon skulle ligga still men hon var duktig. Det tog nog en halvtimme men hon hittade ingenting. Er mamma trodde inte hon skulle göra det heller men ändå satt man med andan i halsen hela tiden. Blåsljudet var nu bara en mm och det kommer ju att växa igen. Så nu är hon frisk, eller det har hon varit hela tiden men nu är det dokumenterat att hjärtat mår bra. Vi fick gå upp igen och då blev det klart att vi fick åka hem.

Vi åt lunch och sen började vi packa. Igår hade de veckomätning av Signe och då hade hon växt ytterligare en cm, hon växer en i veckan och är nu 51 cm lång. Hon vägde 3174 gram så då hade hon gått ner lite och huvudomfånget var 35,6 cm. Så idag blir det nog inte så mycket mätning, vi vägde henne i morse och då vägde hon 3168 gram så hon har gått ner lite till. Det var tydligen vara så att de går ner då de börjar amma helt.

Vi har ju bott här i tre veckor så vi har ju ganska mycket saker här. Vi packade ihop och så åkte er pappa hem med det mesta så vi fick plats i bilen. Vi badade Signe en sista gång innan vi åkte hem, vi hade inte bråttom att flytta ut. Det var väl ingen som stod på kö att få flytta in. Det kändes lite konstig och sorgligt att åka hem. Vi är ganska trötta på att bo här och längtar hem men de har varit så gulliga och trevliga mot oss så vi kommer att sakna dem kan jag tro. Då vi var klara tog vi adjö och åkte till Ica Maxi. Vi har ju ingen mat hemma för ingen har ju varit hemma på fyra veckor. Signe fick följa med in i affären för er mamma är ju fortfarande inte så stark så jag kan bära massa kassar.

Det var skönt att vara hemma, er pappa hade bäddat och gjort fint till oss i sovrummet, installerade larmet i vaggan. Så det var bara för oss att flytta in. Det är ju första gången vi ska bo nere, även er mamma och pappa. Signe provade ju vaggan redan igår och verkade trivas där. Det var så skönt att komma hem fast det var kaos här hemma. Vi bor ju fortfarande på en byggarbetsplats. Uterummet är ju ett bra ställe och jag känner redan att vi kommer tillbringa mycket tid där framför tv.

Ur journalen: barnet är kliniskt välmående, några kortvariga andningsuppehåll som tros bero på omogenhet, första vårddygnet lite lågt blodsocker men det räckte med att få mat, slappa glykos dropp, blåsljud som var borta vid utskrivning, ljusbehandlats flera gånger för gulsot, har sond matats med donerad bröstmjölk, successiv övergång till fri amning, fin viktuppgång.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...