Inlägg publicerade under kategorin Äggdonation

Av Carina - 20 oktober 2010 18:30

Vi sov bra i natt både Signe och jag. Då hon vaknar så sparkar hon åt höger och vänster och dunkar då i väggen så jag ska lägga en filt där så hon inte vaknar av det. Fick lägga en filt mellan oss också annars vänder hon sig och ligger på mage på min säng. Vi åt frukost, eller först åt er mamma och sen Signe. Hon sitter så fint och leker på golvet och hunden Ronja är inte så glad för barn så hon kommer inte fram men är mycket nyfiken. Så då Signe sitter i er mammas knä så kommer hon och hälsar på.


Maggan och Sigge sov men kom upp då vi var i slutet av frukosten. De fick träffas lite och Signe är lite nyfiken men vet nog inte riktigt vad det är för något. Vi packade ihop och åkte till Bollnäs. Vi ska äta lunch med Britt-Marie och vara med henne hela eftermiddagen. Då vi kom fram till Mobacke´s så visade jag henne sprutan och undrade om hon ville ge mig den. Det ville hon inte, vilken tjock nål… så v i åkte till Hamrelund. Nils var där så han fick ge mig den. Han hade gett många sådana men bara till män med prostatacancer. Tänk att de kan upptäcka att det passar även för nedreglering av blivande mammor. Signe följde med Britt-Marie men jag hörde att hon var ledsen. De hade gått till personalrummet och då blev hon rädd för alla konstiga tanter. Det var en tjock nål och så har jag fått in en stav där det ska pumpas ut lite hormoner då och då. Det gjorde mer ont med denna spruta än med den andra jag fick förra gången i rumpan. Den måste var dyr sa Nils, han kollade upp och den kostade en hundralapp mindre i Sverige än i Riga.


Vi tackade så mycket för oss och så åkte vi och åt. Det är många som får obehag av sprutan men jag märke inget förra gången och hoppas på att det blir samma nu. Vi åt och drack lite te innan vi åkte till stan. Signe och Britt-Marie gick så Signe kunde sova lite. Er mamma skulle tanka men hade plånboken i skötväskan i vagnen. Parkerade och lagom då kom damerna. Vi kollade lite i en skoaffär och jag hittade söta skor till Signe men hon sov och jag kunde inte mäta fötterna. Istället handlade jag en massa kläder. Det var rea på Kapp-Ahl och det var bra. Precis då vi köpt hennes jacka hittade jag en mycket billigare och färggladare men kunde inte köpa den också. Nu köpte jag den för halva reapriset och en storlek större i storlek 80. Då kan hon ha den till våren och sommaren. Hittade lite pyjamasar, strumpor och en jeansklänning. Hittade även ett par fina långkalsonger till er mamma och jag kom i storlek M, hurra.


Då vi shoppat, eller er mamma shoppat klart gick vi till Krokanen och fikade. Signe fick gröt och er mamma en god onyttig kaka. Där satt vi och pratade och då vi var klara skjutsade vi hem Britt-Marie och körde norrut. Naturligtvis glömde er mamma att tanka så det får vi göra i Ljusdal. Jag letade en stol som man kan hänga på bordet som man kan ha med sig. Hittade ingen i Bollnäs och det fanns ingen i Ljusdal heller. Då vi kom hem åt vi och sen kom det gäster. Mia och Linda skulle komma och sen kom Svante och Ingrid också. Det var kul, Signe sov då de kom men sen vaknade hon och roade dem en stund. Hon satt både hos Linda och Ingrid och verkade trivas i deras sällskap.


Er mamma berättade för Mia och Linda att jag hade varit i Bollnäs och tagit sprutan. Då blev Mia också ännu mer sugen på ett syskon… de blev lite förvånade. Jag trodde att i alla fall Linda visste att det var nära. Vi fick ju ingen tid att sitta och prata för oss själva idag. Vi bestämde träff hos mig nästa gång då det är julmarknad här. Då ska vi shoppa, gå på julmarknad och spela julklappsspel, vilken helg.


Fredrick hade fått jobb idag och det firade vi då alla åkt hem. Maggan hade köpt ”champagne” som vi drack, faktiskt var den ovanligt god. Er pappa ringde då vi satt där och skålade och blev lite sur för er mamma dricker aldrig alkohol hemma. Så jag får väl köpa en sådan flaska och fira med honom en dag, eller kväll. Vi pratade skit en stund och sen gick vi och la oss och Signe och jag sov så gott där sidan om varandra.

Av Carina - 16 april 2010 10:30

I natt var det en gråtnatt. När er mamma la sig så kom tårarna, eller de kom redan då er pappa gick och la sig. Jag försöker ju hålla mig men det går inte. Så er pappa vaknade och jag berättade hur jag kände. Er pappa sa att han orkande inte vara vaken. Han har precis börjat jobba och så hade han haft samtal med cheferna innan han åkte hem och därför var han extra trött. Er mamma var så besviken då han kom hem utan att verkar vara vidare glad över att se oss. Han var glad över att vara hemma igen och tillsammans med oss men han var för trött.


Vi har jämt diskussioner om trötthet. Du verkar så pigg säger han jämt till mig. Ja, men vad har jag för val. Inte kan jag väl gå och lägga mig om jag är trött. Vem skulle då ta hand om Signe? Jag är precis lika trött. Förra natten var Signe vaken mest hela tiden och jag skulle vilja sova en hel natt. Han har varit borta och sovit två hela nätter utan avbrott och så säger han att han är trött. Det är som att slå er mamma med en slägga i ansiktet.


Jag är trött och gnällig. Jag förstår er pappa men ändå inte. Hade jag varit hemifrån i tre dagar skulle jag ha klistrat mig fast vid Signe. Jag skulle inte ha brytt mig om hur trött jag var utan jag skulle suga ur allt ur henne innan hon somnade. Vi är olika men det känns inte bra om det ska vara så här varje gång er pappa är iväg.


Till slut somnade vi, nu var vi två som inte fick sömn istället för en. Det är ju dumt men er mammas gråtattacker kommer inte då jag vill utan då kroppen vill. Det är ju samtidigt bra att jag inte håller det inom mig utan att jag visar att jag är ledsen.


Vi åt frukost och gjorde oss i ordning för begravningen. Er pappa fick åka och hämta blomman och tårtan. Det blev stressigt för vi sov länge. Då er syster fått mat på morgon kvisten så somnade vi om igen. Vi behövde ju all sömn vi kunde få. Signe fick fina kläder på sig, klänningen och strumpbyxorna hon fick av Mari. Er pappa strök sin skjorta och sen körde vi och vi kom lite för sent. Nu gör det ju inget då det bara är vi som är gäster. Vaktmästaren hade gjort det så fint. Vi hade med blomman och sen filt som vi la över lådan med askan i. Vi hade även med ett litet gosedjur som Linda hade gett dem då de låg i magen. Då levde Valdemar fortfarande.


Då vi gjort i ordning så började vi. Denna begravning blev lika fin som din Gabriel. Vi vet ju hur vi vill ha det. Signe uppförde sig exemplariskt, hon kände kanske på sig att hon skulle vara lugn. Hon var vaken hela tiden men tyst. Prästen sjöng och spelade själv på gitarr. Han sjöng en fin sång för oss då vi kunde göra vad vi vill, kanske ta ett eget farväl. Vi satt dock kvar på stolarna men i alla fall så tänkte jag på hur livet har blivit och vilken sorg det är att vi bara har en tvilling kvar i livet. Vi avslutade med Tomas Ledins sång som vi även hade på Gabriels begravning.  Han glömde en sång som vi hade valt men det gjorde inget. Han fotograferade sen oss och vi fotograferade bordet.


Då vi tagit alla foton så gick vi upp till socken stugan. Vi hade förberett och så drack vi kaffe, te och åt tårta. Prästen verkar vara barnkär och han tycker att det är lite sorgligt att han inte kunde döpa Signe. Det hade han gärna velat göra. Vi berättade att vi skulle gifta oss så småningom och då ska han få viga oss. Vi satt kvar och pratade ett tag och sen skulle prästen iväg på annat. vi städade undan och sen gick vi till kyrkan. Vi hämtade filten, gosedjuret och blomman. Den var ju i en kruka så den kunde vi ta med oss hem. Vi pratade med vaktmästaren om lyktor. De var fortfarande kvar så vi kunde tända ett ljus i minneslunden. Vi vill också kunna tända ljus där då vi har dop och de skulle han fixa. Vi får väl påminna innan. Vi tände också ljus i kyrkan, ett för dig Gabriel, ett för dig Valdemar och ett för er morfar.


Vi åkte hem och gjorde ingenting. Det var liksom inte läge för det. Vi satt mest och väntade på att Ann-Catrin skulle komma så vi kunde hämta henne.


Er mamma åkte iväg och Signe och er pappa gick och la sig. Jag var först och handlade, trodde det skulle passa sen och hämta frun men det gick ovanligt fort att handla en fredag kväll. Så jag åkte hem med varorna och mina älsklingar sov fortfarande så jag packade in varorna och åkte till stationen. Där kom hon med tåget, vi packade in hennes väskor och åkte hem. Jag gick för att väcka er pappa. Han hade fått i uppdrag att förbereda maten och det gjorde han direkt innan han sov så nu var det bara att koka ris och sen var maten klar.


Ann-Catrin brukar alltid få laga mat då hon är hos er mamma men nu ska jag chocka henne. Jag har förberett mat hela helgen, visserligen ska vi äta ute några tillfällen men jag ska ju laga stek imorgon. Idag blev det lime kyckling, er mammas nya favorit rätt. Lätt och god! Signe fick genast en kompis och sen satt hon där hela tiden förutom då vi bytte på henne eller hon ammade. Det var kul att äntligen få vara social, och vara social med min vän… inte de nya utan en gammal vän. Det är nog därför också som er mamma blir så ledsen jag är socialt understimulerad.


Vi satt uppe för länge men det gör inget, jag behöver vara social. Sova kan jag kanske göra då hon åker hem… Det kändes bra att begravningen blev en sådan fint minne. Prästen kan verkligen det med att lyssna på oss. Han är homosexuell och jag tror att de har bra förmåga att tänka annorlunda. Inte i de gamla spåren utan att man kan göra mer som man vill. Det är också skönt att det är över så vi kan gå vidare. Du Valdemar kommer alltid att vara saknad, varje gång jag ser på Signe tänker jag på att ni skulle ha varit två. En otrolig tomhet, jag känner mig snuvad på ett barn till.

Av Carina - 25 februari 2010 21:30

Totta föddes idag. Imorse då jag gick på toaletten och sen snöt mig kändes det som om det kom ut något. Vågade inte kolla, gick in till din pappa och sa som det var. Blev orolig, hade inga sammandragningar utan det var bara att det kändes som något var på väg ut.

Ringde till förlossningen i Östersund och frågade hur vi skulle göra. De sa att vi skulle ringa till Sundsvall, vi bodde ju på Scandic i Sundsvall. Det var meningen att vi skulle åka hem idag...


Så vi packade ihop lite och åkte till förlossningen i Sundsvall. Fick komma in och så satte de en ctg på din mamma. Då kan man höra Knolls hjärtljud och även mina värkar eller sammandragningar. Låg med den i kanske 20 minuter. Din pappa hade lite problem få han hade viktiga möten på jobben idag. Vi kom in efter sju och doktorn skulle komma vid åtta.


Då hon kom så gjorde hon en gyn undersökning, då visade sig att Totta var i gången, på väg ut. Så hade jag pinkat en gång till hade den kommit ut av sig själv. De tog ut barnet och din pappa såg då det gjorde det och fick lite tårar i ögonen. De kände och jag var öppen 3-4 cm men hinnan till Knoll var hel och hon kände den och Knolls huvud. Tottas moderkaka ligger kvar för den sitter antingen fast av sig själv eller så trycker Knoll så de inte kan dra ut den. Nu hänger navelsträngen kvar och har en liten rosett på sig. Vi fick titta på Totta och den var som en liten docka som var plattare, men hade tio tår och tio fingrar.


Det bestämdes att vi fick vara kvar och fick komma in på ett förlossnings rum. Då allt visade sig ha avstannat så åkte din pappa till jobbet. Din mamma la sig i sängen och vilken tur att vi hade packat väskan. Din mamma löste soduko och hörde på ljudboken. De kom in med jämna mellanrum och tog en ctg kurva. Din pappa kom tillbaka vid två tiden och innan dess hade din mamma skickat sms till familjen och pratat med Johan, Mamma, May Gull och Anna. Han glömde checka ut från hotellet i morse så han fick göra det på eftermiddagen. Han fick med sig lite dricka tills sin fru…


Det kom en doktor från barnkliniken och berättade lite om vad som hände om Knoll föds nu. Din mamma har fått betapred, kortison, intravenöst och ska få en gång till om tolv timmar. Det är för att Knolls lungor ska utvecklas snabbare. Jag är i vecka 33+4 eller i vecka 34. Föds Knoll blir vi ju kvar här och den hamnar kanske i kuvös, kan ha svårt att äta själv och andas själv. Det kommer att vara med en barnläkare vid förlossningen och vara beredd direkt. Det var skönt att få veta. Jag har också fått mer problem med astman, är tung andad som aldrig förr.


Prästen kom och pratade med oss en stund. Vi pratade lite om sorg och som det känns nu om att vi har sörjt färdigt redan då Totta låg i magen. Vi har ju hanterat förra sorgen bra och din mamma tror att det är för att vi varit öppna med vår sorg att vi berättat hur vi känt oss och inte gömt oss bakom sorgen. Vi bestämde att vi skulle ha en namnceremoni redan nu på eftermiddagen. Så då prästen gick började vi diskutera namn. Både din mamma och pappa gillar namnet Valdemar men tycker att det är för långt och lätt blir smeknamn. På Ängla barn får man inga smeknamn så vi kom ganska direkt överens om det namnet. Samtidigt ville din mamma hedra din morfar genom att döpa honom till Lars Valdemar.


Vi fick in Valdemar till oss och vi tog på honom kläder. En tröja som din pappa hade då han var liten, en lingon och blåbär body som din mamma köpt, en till var tvilling syskon till dig. Det gick ju inte att klä på honom men vi lindade snyggt in honom. Vi hade först vägt honom och han vägde 127 g och var ca 20 cm lång. Han har legat i säte och det var svårt att räta ut och mäta. Nu kollade vi lite mer och allt finns ju där, tom naglar på alla fingrar och tår. Till sist fick han en filt om sig som din pappa hade då han var liten.


Namnceremonin var jättefin och det var en lugn och behaglig präst. Det kändes extra fint att ha den ceremonin här i Sundsvall där han är född och att vi sen bara har lycka kvar förhoppningsvis. Att få ta detta avsked innan Knoll föds känns jättebra. Det blev inte så sorgligt då Valdemar föddes, troligen har vi sörjt så pass mycket redan då han låg i magen. Visserligen blir man ju ledsen men inte alls på samma vis som med dig Gabriel. Vi visste ju redan att Valdemar hade somnat in och har levt med det i 10 veckor.


Vi fick stanna kvar över natten. De hade mycket att göra i Östersund så gick det ville de att vi skulle stanna. De ordnade så jag fick in en tv på rummet så vi kunde se på OS, vi och vi. Er pappa är inte så intresserad. Det fanns en säng i rummet som man fällde ner, så blev det en säng. Det var fiffigt och de berättade att de hade kommit på det själva och då de renoverade BB gjorde de sådana sängar.


En av barnmorskorna kom in och frågade angående äggdonation. Hon hade själv gjort IVF och var nyfiken. Vi träffar ofta på folk som är nyfikna, aldrig hör vi några som är negativa till äggdonation och vår ålder. Er pappa sov lite i fåtöljen men gick till slut och la sig.

Av Carina - 9 februari 2010 21:45

Idag var vi hos barnmorskan på förmiddagen. Din pappa kom och hämtade mig och så åkte vi dit tillsammans. Din mamma måste fortfarande vila sig i form om jag ska vara borta före lunch, men din pappa har samtal på jobbet och vi fick passa in ett besök mellan dem. Men det gick bra idag.


Det gick också bra hos barnmorskan, blodtrycket håller sig bra nu men jag hade lite mer äggvita i urinen idag. Går ner i vikt men det går inte att gå upp mer då jag fortfarande har svårt för att äta. De flesta tror att man inte mår illa mer efter vecka 12 men det är inte sant. Din mamma mår illa jämt och det värsta är att jag har så svårt för att äta mat. Har försökt alla möjliga idéer om att hitta något att äta som är lätt att svälja men har ännu inte hittat något förutom julmust. Det är så gott att din mamma nästan skulle göra vad som helst för att få tag på mer av det. Det är ju slut i affärerna så nu får jag ju hushålla med dem.


Fick lyssna på Knoll innan vi gick vidare och tog prover, Hb och sockerprov. Idag väntade jag inte på Hb för det brukar vara bra. Vi åkte och åt lunch och då kom jag på att jag skulle fråga om ljumsken. Din mamma har haft ont hela helgen i ljumsken och det vill inte ge med sig. Undra om det är muskulärt eller om det är foglossning, det sistnämnda vill jag inte att det är. Haltar lite då jag går och speciellt om jag rört mig mycket, under mina förutsättningar…


Idag blev det fogat i köket men det ser inte så bra ut. Hoppas det blir bättre, det är inte så skimrande som vi trodde från början. Vet inte varför det blev så. Det kom även upp fler lampor i köket, nu när vi hållit på att sätta mosaik så har vi inte haft någon taklampa då kontakten var borta men nu är det ljus igen i köket. Det blev så mörkt då vi vant oss vi lampor.


Imorgon ska din pappa åka till Stockholm, det gillar inte din mamma riktigt men det måste ju bli så. Egentligen tänkte han åka redan idag men han åker imorgon bitti istället, mycket tidigt så det blir en tidig kväll i dag.

Av Carina - 29 januari 2010 20:00

Din pappa jobbade som vanligt på förmiddagen och kom sen och hämtade din mamma. Idag var det ultraljuds dags igen och idag ska vi fråga lite om Totta. Hur liten den bebisen är och hur den kommer att se ut då den kommer ut. Detta är något som din mamma ägnar mycket tid åt att tänka på, hur kommer Totta att se ut då den kommer ut? Är det en pojke eller flicka, nu ångrar din mamma sig att vi inte tog reda på det men jag vill ju inte veta vad Knoll är för sort. Det skulle däremot ha känts bra att veta Tottas kön, men det är för sent nu och vi skulle inte göra på annat sätt om vi skulle bli med barn igen. Vi vill ju att det ska vara en överraskning, men nu är vi oroliga för att vi inte kommer att få veta könet på den lilla bebisen.


Idag var det en ny doktor, trodde vi hade träffat de flesta men tydligen inte. Hon hade verkligen läst på om oss och visste om våra Ängla barn. Hon namngav dig Gabriel flera gånger och det plus poäng hos din mamma. Vi kollade först på Knoll och allt såg bra ut, hon varit lika noga som vår vanliga doktor är men vi fick se hjärtat picka i alla fall och det är ju det viktigaste. Knoll vägde 1882 g och det är + 21,5 % över det normala och det känns bra. Nu väger Knoll redan mer än du gjorde då du föddes Gabriel. Då är ändå Knoll i vecka 30 och du föddes i vecka 36!


Vi började sen ställa frågor till henne om Totta och först hittade hon inte den bebisen men din mamma vet ju vart den ligger och då såg hon. Hon mätte den till 7 cm och då vi undrade hur den kommer att se ut sa hon att den kommer vara som en pappersdocka. Allt vatten försvinner ju och absorberas av kroppen och därför blir hyn så skör och pappersaktig. Det känns konstigt att den skulle vara som en pappersdocka. Din mamma hade tänkt sig en mini docka. Vi frågade om det fanns kort på sådana barn men det hade de inte och det var synd. Din mamma har så mycket tankar om hur Totta ser ut och det tar mycket av mina tankar nu. Det är ju ändå lite konstigt att vi får olika besked av alla läkare. Det är ju kanske så att det är så olika och det är ju ändå inte så vanligt.


Efter ultraljudet var vi på lunch med din mammas jobbar kompisar. Det har blivit en tradition att vi gör det efter ultraljudet. Vi åt på Plaza och det gillar din mamma, de har en god salladsbar där med soltorkade tomater och feta ost. Vi hade inte så bråttom från lunchen för vi skulle vara på banken halv tre och det var ju inte lönt att göra något annat under tiden. Vi strosade istället på stan och tog en fika på Wedermarks innan det var dags.


Vi behöver ju lite mer pengar till badrummet nere och isoleringen och skivor till garaget. Det gick bra och då vi var klara där åkte vi hem och åt mat. Idag kommer Linda och det ska bli kul med lite sällskap. Din mamma är helt slut då vi varit iväg hela dagen men det var ju sköna besked hos doktorn och det känns ju extra bra. Hon sa att vi gör som ni alltid gjort så vi fick en ny tid om två veckor och det gillar vi. Din mamma gillar visserligen inte att gå på ultraljud förrän jag fått se hjärtat picka men då gillar jag det.


Linda kom vid nio tiden och vi åt varma mackor i uterummet. Hon har ju inte varit här på ett tag men hon hade ju sett på bloggen. Hon nästan ångrade sig att hon kollat där för det var som att tjuvtitta på julklappar. Vi satt där ute och snackade och mös tills vi var för trötta och gick och la oss och sov gott.

Av Carina - 13 januari 2010 07:45

Idag skulle vi vara på ultraljud redan kl 09.30 och därför fick vi ändå gå upp ganska tidigt så din mamma hinner vila lite innan. Även din pappa vilade sig i form idag för det var inte lönt att börja bygga innan vi skulle åka. Han är på nätet istället och kollar till badrummet.


Vi åkte in och det var bra att Knoll sparkade för fullt innan vi gick in. Annars väcker jag bebisen… det tycker inte din pappa om. Den måste få sova, den sover 95 % av tiden. Den får sova ibland men inte då din mamma är orolig eller då vi ska på ultraljud eller lyssna hos barnmorskan.


Det var vår vanliga doktor och vi gick direkt in och kollade magen. Din mamma vill ju se hjärtat direkt och nu gjorde jag inte det och blev hur orolig som helst. Men sen såg jag det, bebisen låg så att revbenen skymde hjärtat. Pust, det var skönt att se det picka. Fast din mamma känner att den sparkar kopplar jag inte det till hjärtljuden. Ängla mammor tänker i konstiga tankebanor. Det var full rulle i magen och hjärtslagen var 136, huvudet mäter 7,4 cm i diameter och magen 7,7 i diameter. Det gör att Knoll väger ca 1250 gram och det är 7,5 % mer än medel. Det känns jättebra för din mamma är ju lite rädd att det ska bli som förra gången med dig Gabriel, att den inte växer på sig som den ska.


Då hon var klar med ultraljudet kom barnmorskan och tog blodtryck och det var 131/80 och spår av äggvita i urinen. Nu tyckte doktorn att det såg så bra ut, Knoll växer som den ska och det verkar ha stabiliserat sig. Troligen kommer Knoll inte ut så tidigt, troligen lite tidigt men inte mer än en vanlig tvillingfödsel. Det kändes som en lyckodag då hon sa så. Det betyder ju att allt ser bra ut och är hon lugn känns det ännu bättre.


Nu bestämde vi ändå att vi ska få gå på ultraljud varannan vecka efter allt vad som hänt oss. Det känns bra, och det känns så bra att de lyssnar på oss och att det är vi som bestämmer då vi ska komma. Din pappa fick boka in en tid som passar i hans schema. Vi nästan skuttade ut därifrån båda två och det var verkligen härligt att höra hur bra allt var.


Din mamma hade bokat lunch med mina gamla kollegor men det var ju lite tidigt för lunch så vi gick till Babyproffsen i stan och kollade vagn. Vi har ju bestämt oss för en Emmaljunga men vi ska kanske köpa den här i stan istället så vi gick in för att kolla. Där är en jätteduktig tjej som jobbar där och då började vi prata med henne och fick lite nya tips. Nu helt plötsligt började vi titta på Brio som vi helt ratat innan. Så vips ville vi prova om den passade i bilen. Vi hade en liten stund på oss innan vi skulle luncha och din pappa tog de stora kliven och hämtade bilen och kom upp med den. Denna vagn gick in mycket bättre än Emmaljunga vagnen, både med ligg- och sittdel.


Vi sa att vi skulle fundera och så gick vi och åt lunch. Det var kul att träffa lite folk igen, din mamma och Maria W har ju bestämt att vi ska träffas en dag men när det blir lunch följer ju fler med och det är ju kul. Det var kul att kunna berätta att det gått bra på ultraljudet och då vi skiljdes bestämde vi att vi äter lunch igen vid nästa ultraljud.


Din mamma och pappa gick tillbaka till barnvagnen och beställde en röd Brio vagn. Vi berättade vår historia och hon beställde den omedelbart. Vi kollade också på täcke, kudde och en fleece åkpåse. Det ska vi handla då Knoll kommit ut men det är ju bra att vi kollat upp det innan. Det kändes bra då vi gick därifrån. Hade vi gått in en gång till i en barnvagns affär hade vi valt en ny. Nu är det klart och ett bekymmer mindre.


Innan vi åkte hem åkte vi och fikade på Svenssons på Frösön. Det är ett kafé från 50-talet med sådan inredning. Din mamma har velat åka hit många gånger men de stänger kl 15 och det är ju ofta för tidigt för oss. Det var mysigt att sitta där och fika och där satt vi och njöt av vår dag… först glädje beskedet om Knoll och sen vårt barnvagnsköp.


Då din vi kom hem så började din pappa att fixa i uterummet. Han målade påsadlingarna på fönstret och dörren på ”ytterväggen”. Han målade också foderna som ska sitta där, han fick kapa några nya för de stämde inte de som vi hade. Nu är det inte mycket kvar där innan det är klart. Vi åt middag och din pappa fortsatte i uterummet.


Vi fikade ute i uterummet och njöt fortfarande av doktorns besked. Det kändes helt underbart när man tänkte på vad hon sagt. Nu känns det som att det finns mer hopp för Knoll att komma ut levande. Vi somnade nog båda två med ett leende på läpparna för detta kändes verkligen som en lyckodag.

Av Carina - 8 januari 2010 13:30

Fin mamma var uppe i natt på toa och då kunde jag inte hosta och snyta mig utan att det högg rejält i revbenen. Det känns som om revbenet är av men troligen är det inte så. Fick lägga mig på rygg sen och det tog lite tid innan jag somnade igen. Vaknade nästa gång då klockan ringde kl åtta så jag hade i alla fall sovit gott sen.


Idag kom din pappa upp lite tidigare för han ville städa av plattorna i uterummet innan vi skulle iväg till barnmorskan. Efter vi ätit frukost och din pappa börjat jobba kom målaren. Han har ju lite till att måla i lilla rummet så idag blir all målning klar och det ska bli skönt. I det rummet ska vi sätta in frysen och ha lite förvaring. Det är välbehövligt då vi flyttar runt allt nu eftersom vi ska göra saker.


Vi åkte iväg till barnmorskan och målaren fick låsa efter sig. Då vi körde visade det sig att det var -31 grader ute! Vi har inte satt upp vår termometer ute och solpanelernas temperatur mätare på taket inte ger rätt utslag. Det är alltid lite varmare där uppe. Men vi är välklädda så då vi kom till barnmorskan så var det till att klä av sig… Hon beklagade det som hade hänt, vi har ju inte setts sen dess och hon har ju inte pratat med din pappa. Hon är helt underbar vår barnmorska, nästan som en kurator. Hon kramade om oss då vi kom och frågade hur det var med oss. Vi berättade hur det var och din pappa berättade hur han upplevt det för jag har ju redan pratat med henne. Din pappa berättade att han känt sig så osocial och att det kändes bra att få vara sjukskriven. Då du föddes Gabriel förstod inte din pappa vilken påverkan det skulle göra på dig, nu vet han bättre. Vi bygger ju lite och så men inte alls på den nivån som innan och vi myser mycket. Det är viktigt, lite marsvinstid!


Vi berättade att jag legat inne och det såg hon i journalen. Jag lämnade urinprov som var 0.3 äggvita och det är då det är 1 som man kan bli inlagd. Blodtrycket var bra 140/82 och SF måttet, hur stor livmodern är var samma som sist 31 men din mamma ligger ju fortfarande över kurvan. Nästan gång har det kanske ökat men nu när Totta inte växer så blir det ju lite stagnation, den bebisen blir ju lite mindre istället. Hon kände hur Knoll låg för att lyssna på hjärtljuden och då fick din mamma och pappa känna på Knolls huvud. Det var lite häftigt. Hjärtljuden hittade hon direkt och det lät bra, vi hade väl irriterat lite för de var uppe på 160 men gick sen ner till de normala 135-145. Dessutom sparkade Knoll så att hela magen skakade, två gånger tom men din pappa missade båda gångerna. Det var häftigt!


Eftersom din mamma varit på sjukhus i Lund var jag tvungen att ta prover för att kolla om jag hade fått resistenta baciller med mig hem. Skulle ta halsprov men det sa din mamma att det går inte! Tog istället i näsan och det gick bra. Hon tog även ett prov i ljumsken och sen fick din mamma gå på toa och ta två i ändtarmsöppningen. Då vi var klara där skulle vi även gå på provtagningen.


Vi pratade om simning och din mamma ska kolla med doktorn. Din mamma hade inte gått upp i vikt men det syns i ansiktet att jag minskat av mig själv. Det är tur att ha extra lager nu sa barnmorskan. Vi pratade om att din mamma måste äta mer. Hon föreslog att jag skulle äta mellanmål, gröt vore bra men det kan bli lite mycket för mig. Så din mamma bestämde mig för att äta barngröt, typ äpplegröt som din moster och morbror åt då de var små.  Barnmorskan fick även kolla på sträckningen din mamma har i ryggsidan. Hon konstaterade att det var en sträckning, precis där ligamentet kommer.


Vi bestämde att hon ska höra av sig den 13 januari på eftermiddagen då vi varit på ultraljud om nästa träff. Din mamma och pappa har blivit inbjudna till föräldrar grupp nu i januari och det känns bra. Första träffen är den 25 januari och den sista den 15 februari och så länge ska Knoll minsann stanna kvar där inne. Nu känns det faktiskt inte som om det blir så jättetidigt men man vet ju inte.


Det gick fort på provtagningen och hon som sticker där är bra. Det gick på första försöket och blodet flödade ur kroppen och det var bra. Din mammas Hb var 127 och det ska man ju inte klaga på.


Vi åkte till stan och skulle äta lunch, där vi hade tänkt äta hade stängt så vi provade ett nytt ställe. Vi åkte sen till Jula och Rusta och handlade lite och sen vidare för barnvagnskoll. Vi hade ju koll på barnvagn då du föddes Gabriel och nu tänkte vi ta samma. Vi ville dock kolla så den gick in i bilen. Nu visade det sig att den var så låg och dessutom kunde man köpa en liggdel till den och det visste inte vi. Vi provade en Emmaljunga sport med liggdel och den gick att få in om vi tar bort insynsskyddet. Din pappa frågade massor om alla vagnar och så fick vi med oss kataloger hem.


Vi kollade även in sängar, skötbord och så hittade din mamma bebiskläder i storlek 38! Oj, vilka pyttekläder. Visade din pappa några Laban kläder som din pappa skulle kunna åka och handla om vi behöver.


Tog Ica på vägen hem och handlade nu barngröt. Då vi kom hem fikade vi och sen var din mamma helt slut. Gick upp och la mig och det kändes skönt. Skulle ha gjort köttbullar idag men det blev korv och mos. Gjorde även risgrynsgröt som vi kan ha till frukost eller lunch någon dag. Din mamma gjorde ett litet ryck där nere idag medan din pappa lusläste alla barnvagnskataloger.


Vi kollade på Let´s Dance, jag kollade och din pappa läste kataloger. Imorgon ska vi inte ställa klockan så vi märker skillnad på vardag och helg. Ska åka till gamla stationen nästa vecka, skulle ha gjort det idag men det var för kallt för att tina upp låset. Ska då hämta hem lite bebiskläder och sängkläder till bebiskorgen så vi har det på plats. Vi ska nämligen packa en BB väska som vi kan ha även om din mamma blir inlagd, så den ska men varje gång vi åker på koll på sjukhuset.

Av Carina - 5 januari 2010 13:00

Din mamma har sovit lite som en kratta i natt. Dels har det varit liv i korridoren och sen utanför. Sängen kan man väl inte klassa som hästens heller… men jag sover ju inte bra hemma heller. Jag var vaken då klockan ringde kvart i sex. Låg en stund innan jag ringde på klockan. De kom och tog blodtryck och det var bra 119/69, eller i alla fall tror din mamma att det är bra. Gick sen upp och kissade för sista gången i pottan och sköterskan tog den med sig.


Jag somnade sen om igen och vakade av klockan och ställde fram den lite. Mådde illa och tänkte jag kan inte fixa frukost själv, längtar redan efter din pappa. Somnade om igen och vaknade då din pappa ringde tio över åtta. Det var skönt att höra hans röst. Han skulle äta frukost och fixa lite och sen ska din mamma ringa då jag vet något. Låg kvar en stund och funderade på om jag skulle gå upp eller inte… då knackade det på dörren och barnmorskan kom in. Hon skulle lyssna på Knoll men hade inte tid att sätta en ctg utan använde sig av en sådan vi hör med hos den vanliga barnmorskan. Hon hittade hjärtat direkt och det lät fint. Hon skulle komma tillbaka sen igen och sätta en ctg. Hon sa att hon var min barnmorska hela dagen! Hela dagen? Jag vill hem…


Jag bad om frukost och hon skulle skicka hit någon. Det kom en som hämtade till mig. Jag ville ha välling och då undrade hon om jag hade beställt det? Jag vet ju ingenting, har bara hamnat här, vet knappt varför. Hon hämtade i alla fall gröt och en macka. Då hon kom tillbaka undrade hon om hon skulle sätta upp mig på välling i fortsättningen? Fortsättning?? Din mamma vill hem… ska jag stanna kvar eller är det bara fall i fall? Jag hoppas väl på att få träffa någon som vet senare. Ringde till din pappa och berättade.


Fick igång radion, det är ju så dött här och jag har ingen bok. Jag har visserligen min nya mp3 spelare med Män som hatar kvinnor på. Har lyssnat lite på den imorse och det blir väl mer av det sen. Barnmorskan kom tillbaka sen och gjorde en ctg och det var bra. Din mamma frågade lite om varför jag är här? Hon sa att med din bakgrund vill man kolla dig lite extra och eftersom att du hade äggvita och högt blodtryck. Vi pratade lite om din mammas historik och hon beklagade så mycket. Knolls hjärtljud var bra och hon sa att hon skulle meddela doktorn att jag ville prata med henne. De hade inte börjat ronden ännu för de hade haft kejsarsnitt och födslar och din mamma ligger väl inte högst på prio listan. Det är i alla fall samma doktor idag som skrev in mig igår.


Ringde och pratade med Malin en stund och sen har jag lyssnat på radio och skrivit i bloggen. Har precis som mensvärk, vet inte om jag vågar berätta det för doktorn… de kanske håller kvar mig här då. Din pappa kom in innan lunch. Han hade satt elen klart i uterummet och ska iväg och handla klinkers snart. Då han skulle gå kom din mamma på att jag skulle kolla då lunchen serverades. Redan 11.15 och man hade 30 minuter på sig… och nu var klockan 11.50 Din pappa gick och din mamma gick till maten. Hittade min bricka och åt maten. Synd att din pappa han gå annars hade det räckt till honom också för det var mycket mat och din mamma äter ju som en liten mus.


Din pappa hade tagit med en riktig tekopp och riktigt te till din mamma så efter maten hämtade jag muggen och på väg till köket mötte jag sköterskan som gav mig frukost. Hon hade kommit på att oj, har 213 fått mat? Det hade jag för jag fixade det själv. Hon hälsade också från doktorn att de inte glömt mig.


Din pappa kom tillbaka, din mamma hade försökt sova lite innan men det gick ingen vidare. Din pappa somnade däremot i fåtöljen en stund. Vi pratade om bygget och så pratade vi om varför din mamma är här. Vi har inte fått så mycket svar tycker vi och hur länge? Din pappa tror att det är för magsjukan som jag är här. Att det var för koncentrerat i urinen men din mamma tror inte att äggvitan påverkar det. Din mamma blev fika sugen och gick ut för att fixa te och kaffe men det fanns inget, inte ens en vattenkokare. Så din pappa sa att kommer vi tillbaka och din mamma blir inlagd igen vill du väl ha vattenkokaren med dig… precis. Din pappa hade tröttnat på att inget händer så han gick ut och hittade all personal i fikarummet. De sa att doktorn var på väg men hade precis fått telefon. Doktorn kom också strax efter din pappa kommit tillbaka.


Han sa inte så mycket han heller mer än att allt såg bra ut och att det var för att kolla om jag läckte äggvita som jag var där. Han trodde inte heller att det var sista gången jag hamnade här innan förlossning, kanske redan på fredag? Men då vet jag åtminstone att det är för en natt. Så lika snopet som jag blev inlagd blev jag utskriven.


Vi åkte och handlade på Ica Maxi innan vi åkte hem och fast din mamma bara har legat ett dygn och gjort ingenting var jag hur trött som helst. Vi åt lite då vi kom hem och sen blev det inte mer gjort. Din mamma ringde din mormor och din pappa din farmor och sen kollade vi på tv och somnade vid elva tiden. Det var så skönt att få ligga sidan om din pappa i vår egen säng.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards