Igår skulle Elvira på hjärtundersökning. Irma skulle vara hos Stina men Moa var sjuk så jag kollade om Maria kunde ta henne. Det gick bra. På kvällen innan fick jag veta att SIgne inte kunde åka med till dagis och jag hann inte lämna henne. Då skulle vi behöva ta 7 färjan och då skulle vi behöva gå upp mitt i natten. Varför är er pappa i Sundvall då jag skulle behöva honom som bäst? Men Maria kunde ta henne också. Jag fick iväg alla barn, kläder, skötväska, mat... det är inte lite som ska med. Vi träffade Maria i entren på sjukhuset och jag anmälde Elvira. Hon tog barnen till Jamtli och jag och Elvira gick in i väntrummet. Vi behövde inte vänta länge innan vi fick komma in. De behövde inte göra något ekg men hon blev vägd och mätt. I vanliga fall tar undersökningen en timme men när de är ett år så gör man en så snabb undersökning som vanligt. De är inte så stillsamma längre. Så hon gjorde en ultraljudsundersökning på hjärtat underifrån. Jag satt med Elvira i famnen och hon låg inte still. Ungefär som då vi ska byta blöja, for som en vante. Doktorn var nöjd med vad hon såg och troligen är kommer hon att blir friskförklarad. Öppningen är mindre än en mm och svårmätt. Hon skulle diskutera bilderna med en annan doktor och återkomma. Vi behöver ju ett intyg till försäkringsbolaget om att hon är helt frisk. Troligen blir nästa undersökning då hon är 3 år. Det gick fortare än vad jag tänkt och jag och Elvira åkte och handlade mat. Det är så kallt nu att man kan ha maten i bilen. Då vi handlat klart mötte vi upp de andra i stan. De hade gungat och tittat på djur på Jamtli och varken Irma eller Elvira hade sovit något. Vi tog en tur på stan och jag handlade lite innan vi bjöd Maria på lunch. Signe var så nöjd över att få äta pizza på stan. Hon håller stolt i tallriken med oliver, majs och pizza på.

Vi åkte sen hem och jag städade undan lite och barnen lekte. Vi åt middag och sen gjorde jag och Signe en hösttavla med löv. Vi köpte ett lacklim på Syssla och så använde vi oss av en canvas tavla. Den blev jättefin. Er pappa kom hem och barnen var jättetrötta, de har knappt sovit idag. Signe har så svårt att komma till ro så vi måste nog på allvar stänga av tv på kvällarna. Då jag väl stängde den somnade hon direkt. De båda små barnen somnade i sina sängar, Elvira hade lite svårare för det men det gick bättre än igår men er pappa var inne hos henne.

Han hade handlat lite på IKEA och imorgon ska vi börja röja i tvättstugan och göra i ordning där. Er pappa gick och la sig då jag fått honom att tömma diskmaskinen. Ensam igen... det känns trist!! Det är väl jobbigt att åka iväg och jobba men det är också jobbigt att vara hemma med barnen själv.

Nu sover de bättre på nätterna. Ofta räcker det med att ge dem lite mat, ofta en gång per natt. Men ibland är Irma svårsomnad då hon vaknar på natten. Det var längesen vi hade någon liten unge i sängen och i natt sov Signe som en stock.

Idag ska jag träffa psykologen igen och se om det hjälper något. Jag känner ju nu mest frustration över att vi aldrig blir färdiga med bygget. Det är alltid bara något... många saker blir det ju bättre av men vissa saker är ju sånt som bara måste göras. Tänk om vi kunde lägga ner bygget helt i några månader, vad skulle vi då göra. Umgås med varandra? Leka med barnen?