Jag tänker allt ofta på om man borde arbeta eller inte? Vi har var sitt chefuppdrag och det passar inte in i vårt liv nu. Jag känner mig otillräcklig på alla plan. Just nu är det ännu värre eftersom jag dessutom pluggar. Man stressar för att hinna allt på jobbet och sen blir man stressad av att man måste komma iväg för att inte missa färjan. Vissa möten får jag lämna innan de är slut för jag måste passa färjan. När man kommer hem ska det fixas mat till hungriga vargar och så kvällen att bli lugn och mysig fast vi alla är trötta. När barnen somnat, i bra tid numera, är jag helt slut och orkar knappt ta ett bad! (dusch är inget alternativ för mig om det finns ett badkar i huset).

Nu måste jag dessutom använda all min tid att tänka på min tenta. Antingen plugga eller ha dåligt samvete för att jag inte pluggar. Det ligger över mig som ett mörkt moln. Jag tänker nu även, tänk om... jag inte klarar den på lördag! Jag hade i alla fall turen att få tenta i Östersund, det känns otroligt skönt att slippa få åka iväg.

På lördag efter jag tentat ska jag släppa plugget helt och hållet. Klarar jag inte den nu så får jag ta en annan kurs helt enkelt och plugga något nytt. Sen ska jag ägna mig åt mitt hem. Jag vill få i ordning här hemma, rensa upp bland barnens kläder och leksaker. Tömma ovanvåningen så vi kan sätta upp väggar och dörrar där. Helgen efter jag tentat kommer farmor och farfar och tar barnen så vi kan bygga rum där uppe. Vi kommer att få så mycket gjort. De kommer redan på torsdag och då har vi tre dagar att göra nytta på. Vi ska ju även umgås med dem men får vi några timmar varje dag så kommer det att bli bra.

Tillbaka till mitt arbete. Just nu känns det jättebra, har haft lite roliga möten nu och det känns kul men jag tror inte på att arbeta deltid som chef. Jag tror inte heller på att man ska arbeta heltid som småbarnsförälder. Jag vill inte det i alla fall! De växer upp så fort och jag har arbetat mycket i livet...

Vi får väl se vad som händer i framtiden. Klarar jag tentan har jag i alla fall en titel!!

Nu ska jag träna med Paolo Roberto...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...