Just som man blivit glad över kanske få amma dessa barn så hände ingenting... De har båda två ätit sin fulla ranson vissa mål och det är kring 40 ml och sen vips ammade de 2 eller inget fast de låg där! Jag fick börja pumpa och då kom det bara mindre och mindre, paniken kom smygande. Dessutom har jag väl kommit i fatt verkligheten och hormonerna slår volter. Så igår blev det mycket gråt över ingenting och allting. Maten sinar, jag är helt slut, saknar er syster Signe och allt annat.

Er mamma och pappa fick gå på en promenad, köpte en mössa till Signe som vi fick inslagen. Hon måste ju också få lite guldkant i vardagen. Hon är ju så duktig. Det har fungerat så bra på dagis och det känns bra. Hon har sovit hemma med pappa nu i två nätter, har fått sova i min säng så det blir mycket pappa mys. De behöver de nog båda två.

De har peppat mig här med att maten inte försvinner bara så där utan det är tröttheten och att man är ledsen och orolig som gör det. Så igår bestämde de att jag skulle få sova i natt. Ammade kl 21 och sen 22.30 innan jag somnade. Fick sen sova till 06 då de kom in med Irma till mig. Ammade henne och sov sen till 09. Helt underbart, tur att man inte har svårt för att sova. Nu har de sondat barnen medan jag ätit frukost och pumpat och det känns mycket bättre idag. De gav flickorna mat på flaska i natt (efter att jag har gett min tillåtelse) för de behöver ju suga och det har gått så bra. Nu nästan längtar jag efter att de ska vakna men jag ska nog hinna med en dusch innan resten av min familj kommer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Undra om jag skulle ta och uppta mitt bloggande igen. Jag har varit på gång några gånger men har inte kommit till skott. Tror att jag skulle må bättre av att skriva av mig här. Nu har det gått några år och vi har fått stora barn. Signe blir snart 1...

Ibland blir man extra glad över sina barn. Vi har ju ingen alls problematik med skärmtid i vår familj, förutom för mamman då… De kollar ju så klart på tv men använder inte varken telefon eller dator. Istället är våra barn gärna ute. Nu när det...

Imorgon ska jag på mammografi. Fy och usch, inte för att det är obehagligt utan för att jag är rädd. Jag är ju sällan sjuk knappt ens förkyld, fast jag har fått en släng nu för ovanlighetens skull. Har inga sjukdagar, knappt vab heller för den delen....

Tänk att det är 9 år sen du föddes Gabriel, vårt efterlängtade barn. Jag hade längtat efter barn i många år och nu så äntligen skulle jag bli mamma och få mitt efterlängtade barn. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag fick mitt efterlängt...

Det blev inte som jag tänkt mig men det blev bra ändå Nu har vi haft en veckas sportlov. Signes första sportlov och vi andra fick hänga på. Vi har ju alltid varit beredda, trodde vi, på att Thomas skulle kunna få jobb och att våra lov skulle gå om ...