Idag skulle våra små tjejer födas. De var beräknade först till 111111 men sen justerades det på ultraljudet till 111108. Nu hade de ju lite mer bråttom än så... och blir ju 6 veckor på torsdag. Det är konstigt att de justerar datumet då man har gjort äggdonation. Vi vet ju precis vilken dag och tid som de blev till. De blev ju till den 16 februari och flyttade in hos mig den 19 februari. Man skulle ju sen vilja undra då det ena ägget delade sig? Det måste varit tidigt då de verkade ha två moderkakor i en. Att de hade var sin del av den och eftersom vi kunde göra en reducering och ändå att allt gick bra. Det hade inte kanske gått lika bra om ägget hade delats senare. Det kommer vi ju aldrig få veta.

Idag fick tjejerna var sitt guldhjärat och det såg så stort ut på dem. Signe fick ju också ett den dagen hon skulle varit född. Det känns ändå bra att de föddes i september. Er mamma är lite allergisk mot oktober och november var ju långt bort. Tänk om jag skulle gått tiden ut, då hade jag spruckit tror jag. Om inget annat hade jag nog varit helt sjukskriven.

I natt var de små damerna inte nöjda... de ville ha mat hela tiden och höll både er mamma och pappa vakna. Elvira verkar äta hur mycket som helst men sällan. Kräker sen mycket. Irma äter ofta men hur ska man göra för att ändra dem? Då de sover vill de inte äta och fast man väcker dem som tar de sig en liten klunk och sen sover det igen... Imorgon ska vi till doktorn på kontroll så då ska vi kolla lite med detta. De ska få sin första vaccination och hoppas det blir lika bra som med SIgne. Hon har aldrig reagerat för någon spruta. Vi ska vara där redan 8.20

Idag har det blivit mycket gjort här hemma. Er mamma har tagit sig in i tvättstugan och det var inte lätt. VI har en gång till skötbordet och tvättmaskinen men sen var det proppat. Nu har jag gjort om i garderoben så alla barnen saker är där. Ordnat lådor för återvinning av lampor och batterier. Sorterat rätt i backarna och börjat tvätta. Det är otroligt vad med tvätt det blir med två till i familjen. Som dessutom kissar allt på en gång och ofta kissar igenom och kräker. De kissar också gärna på skötbordet och då blir det ofta omklädning.

Er pappa och syster fixade lyse i taket inne i snickarboden igår och nu har er pappa satt upp ytterlampor på baksidan av garaget. Vi bjöd sen hit grannarna på kaffe och tårta. Vi hade ju mycket över och vi borde kanske inte äta allt själv, kul att dela med sig av det goda. Fick lite långkål så nu ska vi prova på det.

Nu är er pappa och hämtar Signe och jag ska börja laga mat. Idag blir det Africano en kycklingrätt jag hittade via Go´kväll. Borde kanske ha sovit idag men jag provade innan lunch men då vaknade Irma. Jag är pigg på dagarna men vid åtta blir jag helt slut. Våra småtjejer har dock bestämt att de ska vara uppe till elva... hur än tidigt vi börjar lägga dem så blir klockan ändå elva. I natt fick er pappa ta lite pass så jag inte orkade. Imorgon ska vi dessutom tidigt och sen ska vi handla då vi ändå är på stan och det tar tid... så det blir ingen vila imorgon heller men kanske på torsdag...

Man kan just undra då vintern vill komma? Det var 11 grader i dag och det är snart mitten av november. Jag börjar längta efter vinter nu. Det är mörkt ute och ändå friskare ute och då vill jag ha snö. Signe och jag var på stan idag och då har de ju börjat med julpyntet men ingen snö, det känns konstigt. Vi har börjat sjunga julsånger i bilen för att komma i stämning och idag fick jag en julgodisbok från Jultidningarna. Där finns mycket som jag vill börja göra redan nu...

Idag hade vi besök och de hade med sig en troligt vacker hemgjord tårta. Den var otroligt fint dekorerad och var hur god som helst. Synd att de inte ville ta med sig halvan som var kvar, nu måste viju äta upp den! De har en pojke som är 3 månader äldre än Signe och de leker så bra med varandra. Då de skulle gå hem så kramades de. De har också förlorat ett barn i magen och det känns mycket lättare att prata med någon som varit med om samma sak. Man kan inte alltid känna in hur andra kan känna men då man varit med om samma sak så vet man. Vi delar ju även samma oro över att vara gravid och även oron sen då barnen väl är ute. Alla de konstiga känslor som man tror att man är ensam om är man inte och det känns otroligt skönt.

Ikväll ringde Moster och Kusin Ian. Signe var så pratglad. Hon tog telefonen och pratade hur mycket goja som helst. Det såg och hördes roligt. Så då tog jag fram videokameran men då la hon ner telefonen på golvet. Det var iaf kul att få prata med dem, det är inte så ofta. Ian sa att jag vill inte ringa till moster jag vill åka. Vi sätter oss i bilen och kör till moster, vilken klok kille, måste vara mosters kille!!

Nu har vi även ljus i garaget. Er pappa och syster har varit i garaget igår och ikväll och fixat det. Hon är så glad över att få vara med pappa. Hon och jag var på stan i eftermiddag. Vi var inne och handlade två guldhjärtan med kedjor till småflickorna. De skulle ju ha födds imorgon och ska få dem då. Jag hade lite tur för det var 25 % rabatt. Gjorde även fynd på böcker. Det var 50 % rabatt på vissa och så fick man köpa två och betala för en. Så jag köpte 4 böcker för 69 kr! Det var bra böcker, Babar, Halvan, Nicke Nyfiken och om Spöket Laban. Handlade också mer ersättning till tjejerna. I natt upptäckte vi att tillägget höll på att ta slut... men vi hade en tetra som räddade oss.

Vi började med att skriva upp när de äter, ammar och hur mycket tillägg. Er mamma tror inte att de ammar så mycket. Nu visar det sig att det gör det men de äter otroligt ojämt. Elvira äter rejält och sen sover hon 3-5 timmar. Irma däremot småäter och äter varannan timme oftast ibland är det tre timmar mellan. Vi kryssar även i vem vi byter på och när. Ibland har vi bytt på den ena flera gånger men glömt den andra. Speciellt nattetid blandar man ihop dem. Men det är svårt att få Irma att äta mer åt gången. Hon somnar och skjuter ut nappen då hon får nappflaska. Då hon ammar attack äter hon och sätter i halsen. Elvira ammar en halvtimme och Irma sällan mer än en kvart. Vi ska till doktorn på onsdag så vi får se hur det går.

I torsdags kom Anna och Alice på besök. De ska vara här uppe över helgen och stannade till ett dygn hos oss. Jag förstår ju att småtjejerna lockade lite. De hade med sig massa kläder som jag ska gå igenom i helgen och en babybjörn till. Det kan behövas då vi ska på julmarknaden. Signe tyckte det var kul att ha en kompis men Alice har lite svårt att förstå att SIgne inte är så stor som hon ser ut till att vara. Hon lärde nog er syster ett och annat bus...

De badade i bubblelbadkaret och det gillades. Jag är extra glad över att vi köpte det nu i efterhand. Det är ju perfekt att ha tre barn badandes där i då de blivit lite större.

Anna hjälpte till och skötte både barn och mat om det behövdes och det underlättar ju. Signe fick vara hemma från dagis på fredagen. Er pappa tog upp henne och gav henne frukost innan han åkte till jobbet. Det är ju höst lov och många barn var lediga.

Det är synd att de bor så långt bort. Anna har alltid sagt till mig att jag borde träffa en norrlänning och flytta till norrland men själv bor hon kvar i Stockholm! Jag brukar skicka ner lite jobbförslag till dem men än så länge har de inte nappat!

Idag är vi inbjudna till minnesgudtjänst för vår trilling. Eftersom vi inte trodde vi skulle få veta vad det var för kön så döpte vi den redan till Love innan den var född. Love är ett namn som man kan heta både som kille och som tjej. Dessutom var det ju av kärlek som vi satte in två embryon. Nu vet vi att det var en tjej men hon fick heta Love iaf. Vi ska inte gå på minneslunden av två skäl. Det första och största är att det känns jobbigt med tre små barn. Det tog ju nog över en timme förra året då vi var på Valdemars minnesgudtjänst. Vi har faktiskt blivit inbjuden till denna högtid tre år av fyra år. Nu hoppas vi att det inte blir fler. Det andra skälet är ju att vi faktiskt själva har påverkat att det blivit så här. Vi valde att reducera ett foster och det känns fortfarnade jobbigt. Det var rätt beslut men ändå kommer jag nog att ångra mig lite grann resten av livet. Hade man vetat att det skulle gå bra hade jag inte velat gjort det men jag skulle inte orka gå igenom fler graviditeter med utgången döda barn. Men facit i hand hade de kanske kommit ännu tidigare om de varit tre? Signe och  jag ska iaf åka ner och tända ett ljus på minneslunden. Vi är inte där så ofta men vi ser kyrktornet och dess lampa från köket och för mig räcker det med att titta på det. Jag tror ändå inte de är där, de spelar säkert fotboll med er morfar någon annanstans. Jag tänker ofta på mina barn i himmeln, har ju trots allt hälften av mina födda barn där.

Det är konstigt. Jag har allitd varit klar över att jag ville ha tre barn men med åren började jag acceptera att jag skulle bli utan. Sen slog det till och jag fick dubbelt så många men bara tre i livet. Varför? Jag undrar ofta varför det blivit så och varför just vi fått tre döda barn? Samtidigt har jag ju följt de två tv-serierna som handlar om barnlöshet och känner mig ändå så lyckligt lottad. Jag har ändå fått tre barn i livet efter 40. Vi har visserligen kämpat rejält för dem men det har varit värt varenda krona och smärta. Vi har ju haft tur att lyckats göra äggdonation som har lyckats så bra. Av tre försök har vi lyckat på två och det är inte många förunnat.

Glömde säga att Signe har skaffat sig en favorit kille, Nils. Han är lika förtjust i henne. Hon pratar ofta om honom och pratar vi om dagis så pratar hon om Nils. Hon pekar ut och han bor ju längre ner i byn. De är så gulliga till varandra och är go men varanra. Nu kommer de inte att träffas mer denna vecka för han är bara på dagis måndag-onsdag och imorgon är Signe ledig.

Igår var vi på Halloween kalas på dagis. Jag hade sytt en pumpa dräkt till Signe men hon skulle inte ha den på sig. Hade även köpt en svart tröja så hon kunde ha den och ett par svarta byxor. Nu hade hon en grön fleece på sig som hon vägrade ta av sig... till slut fick jag med våld ta på pumpaklänningen och till slut hade hon den på sig men hon vägrade ta av sig fleecen. De flesta barnen var jättefina men de yngsta gillade nog inte maskeraden lika mycket. Vi fick fika och vi hade chansen att prata och träffa andra föräldrar där. Innan vi gick hem var det fiskedamm och de fick ett litet paket russin och några aprikoser. De har pyntat och gjort fint så det var kul. Alla var intresserade av Irma och Elvira, speciellt mammor och flickor men även lite pojkar. De uppförde sig väl, de låg i sina bilbarnstolar och var nöjda under de två timmar vi var där.

Idag har vi varit på Bvc. När vi ändå skulle iväg men tjejerna passade vi på att ta oss in på stan för att göra lite ärenden. Fast Signe kom iväg tidigit till dagis så går dagen på tok för fort. Vi åkte in och skaffade var sitt bankkonto till Irma och Elvira för imorgon får de sitt första barnbidrag. Vi handlade sen paket till Ian och Ingrid som har och fyller år. Vi skyndade oss till Max. Då var det fyra i bilen som var hungriga. Vi vuxna attack åt i bilen via Drive In och sen körde vi med två arga flickor i baksätet. De fick mat då vi kom till Bvc. De växer fortfarande så det knakar och nu har de växt ifatt Signe. De både väger ungefär lika mycket och är lika långa som hon var då hon var en månad och då var hon både längre och tyngre då hon föddes. Hur ska detta sluta? Jag frågade lite igen om amning och hon sa att det inte så vanligt att tvillingar bara ammas. Men då Irma attack äter så rinner mjölken runt munnen så nog är där mat alltid. Kanske är det så att de inte orkar amma allt ännu, vi ska kanske ge dem lite mer tillägg efter amningen?

Vi handlade mat på vägen hem och då vi kom hem var det nästan dags att hämta Signe och ändå hade vi knappt gjort något idag... dagarna bara försvinner. Jag tänkte sova då er papap körde och hämtade er syster men det tyckte inte Irma. Jag fick sova en kvart och sen ville hon ha mat och jag fick tio minuter sen innan de andra kom hem. Då åkte dammsugare fram och sen gjorde vi en exklusive middag, varma mackor... det tvättades, tömdes diskmaskin och sen var det matning igen. Vi har bestämt att vi ska lägga oss samtidigt på kvällarna. Då ska jag amma och sen ska vi ge dem tillägg och förhoppningsvis sover de några timmar. Då behöver inte heller er mamma reta sig på att er pappa kan lägga sig tidigare än er mamma. Signe är så glad då hon får vara på dagis och är även glad då hon kommer hem. Hon är piggare nu och de två sista nätterna har hon sovit i sin säng ända tills 06.00 och det är bra. Hon har inte heller haft några utbrott. Jag har läst på nätet idag om nattskräck. Det passar in perfekt på er syster förutom att hon inte somnar då det gått över utan vaknar. Vi ska kolla lite med doktorn då vi ska dit med småtjejerna. Hon har inte heller nappen lika mycket om man tar den ifrån henne.