Vi fick ställa klockan idag. Er pappa är ju inte hemma och vi har en tidig tid att passa. Ska ju vara på sjukhuset redan klockan nio och det är otroligt tidigt för oss. Jag vaknade mitt i natten, skulle kolla klockan men då var mobilen död. Ändå hade jag laddat den fullt dagen innan. Fick stätta på den igen och ställde även väckarklockan. Jag sov som en kratta, gör ofta det då jag har en tidig tid att passa och jag inte är van vid det. Klockan ringde i alla fall sju, på två ställen. Er mamma gick upp men Signe sov så hon fick göra det ett tag till.

Jag åt frukost och sen väckte jag Signe. Hon fick också frukost och vi gjorde oss i ordning och kom för en gång skull i tid. Mona var redan där. Vi gick in och er mamma fick betala vanlig avgift… det gör ju inget. Väntade inte så länge innan det var min tur. Träffade en doktor och en kandidat, hon visste inte så mycket om äggdonation. Er mamma fick berätta vad hon skulle kolla på och hon sa okej. Hon undrade varför er mamma skulle göra äggdonation, du är ju så ung? er mamma berättade om dig Gabriel och att vi varit på Sophia hemmet och de föreslog detta. Hon undersökte mig och livmoderslemhinnan var 9 mm och det verkar vara mycket i er mammas värld. Jag hade också en äggblåsa på 11 mm men så kan det ju vara då man bara ätit p-piller en månad.

Hon ringde efter sin man. De var stafett läkare båda två och han var bättre på fertilitet och hon på förlossningar. Han visste mycket mer och tyckte nog inte att Rigas sätt att medicinera var lika bra som hans. Däremot så visste han vad det var för någon spruta jag ska ta men tyckte det var skumt med p-piller. Jag fick i alla fall bilder på måtten och hon skrev ner dem så jag kunde meddela Riga. Vi åkte hem direkt och jag skickade svaret till Riga men fick inget tillbaka.

Er mamma bryr sig faktiskt inte ett enda dugg om Signe kommer från mitt ägg eller inte. Jag fick lite tankar då jag varit på ultraljudet då de verkade tycka att jag kunde ha fått annan hjälp och fått barn med mina egna ägg. Ointressant tycker er mamma. Nu gick det så fort, vi behövde inte oroa oss och lägga ner så mycket tid på om i fall. Nu kom hon och du Valdemar på första försöket och sen var det avklarat. Det enda som är trist är ju kostnaden men den hade vi åkt på i alla fall om vi skulle ha provat hemma för vi var ju ändå för gamla. Signe är min unge, punkt slut. Jag älskar henne mer än vad man kan uttrycka i ord. Skulle aldrig byta bort henne för vad som helst i världen. Äggdonation är bra och er mamma hoppas ju att det kommer två till på det sättet.

Vi skulle på babysim så er mamma ville gärna få svar från Riga. Vi hann äta lunch innan svaret kom. Då kom det med en motfråga om när jag skulle ta sista p-pillan. Så jag hann inte få något svar innan vi var tvungna att åka. Men den träffen kunde vi vara utan, vi sprang mer eller mindre in där och dessutom hade Signe bajsat så jag var tvungen att byta på henne. Det enda som hände var att vi fick se en film om babysim och så fick vi fylla i ett papper. Jag såg att Georg också ska gå på samma kurs som oss och det ska bli kul.

Vi körde hem och hade fått svar från Riga. Det var okej att ta spruta imorgon och det kändes bra. Er mamma har varit lite orolig för att jag inte skulle kunna ta sprutan nu. Att jag skulle behöva börja om igen, så det var så skönt att veta att vi kan köra. Hoppas bara det inte ställer till något utan det gå lika bra som förra gången. Det är många som mår dåligt att sprutan men förra gången märkte jag inget.

Vi hade packat allt så vi bara kollade på datorn och sen åkte vi mot Ljusdal. Det regnade hela vägen och vi stannade i Överhogdal så Signe kunde få gröt och er mamma en kopp te. Jag hade med mig en termos med varmt vatten. Hon sov bara i tjugo minuter på hela resan. Hon som alltid brukar sova hela resan. Vi kom fram före er pappa, jag pratade med honom längs vägen. Han skulle till Sundsvall men tog svängen om Ljusdal för att träffa oss och Maggan. Hela familjen hälsade oss välkomne då vi kom. Barnen tog hand om Signe direkt och då passade er mamma på att ta in packningen. Då jag kom in igen så storgrät er syster. Hon var helt hysterisk så jag fick ta henne. Då lugnade hon sig och sen kunde jag gå ut igen och hämta det sista.

Lilla Sigge var hur söt som helst men oj vad liten. Kan inte minnas att Signe var så liten, hon hade i alla fall tjockare kinder. Er pappa kom en stund efter men han var så hungrig så han gick direkt och åt. Det är lite hopplöst att de inte har en barnstol. Det är jobbigt att ha Signe i knäet då hon får mat. Man kan dessutom inte äta själv samtidigt. Vi blev lite sura på varandra er mamma och pappa om vem som skulle äta och mata. Maggan och hela familjen skulle iväg en sväng så er mamma och pappa blev ensamma en stund. Vi fixade kaffe och te och tog oss en liten kaka som Anna hade bakat. Er pappa är trött och stressad och då är han inte kul, tänkte att han lika väl kunde ha åkt direkt till Sundsvall. Han tar så mycket energi av er mamma också då han är så trött. Då han skulle åka kom hans tårar, han tyckte det var så jobbigt att åka ifrån oss. Er mamma fick också tårar i ögonen men mest för att er pappa är så frånvarnade.

Det gick lättare för er pappa att åka igår än idag. Så han stannade en stund till. Vi pratade om det, hur vi kände båda två. Han stannade så han tog på Signe pyjamas och så gav jag henne mat då han körde. Han grät igen då han gick men han var ju tvungen men det kändes bättre för er mamma nu sen vi pratat om det. Det dröjde inte så länge innan familjen kom hem igen och det blev full rulle. Signe gillar hunden Ronja men tycker nog att Sigge är lite väl liten. Hon sätter ner handen så hon kan slicka på henne och det gillar hon. Hon tycker också hon är så mjuk och det är ju bra att hon övar på en snäll hund.

Vi satt uppe och pratade en stund. Signe sov redan då de kom hem. Jag har bara lagt en liten madrass sidan om min så behövde de inte hämta sängen. Fick ju under larmet där och då är det lätt om jag ska ge henne nappen.